Nu är samråden med barnen på Charlottendal i gång på allvar. Foto: Martin Thélenius

Fantasiresa i Tornedalen - ett sätt att samråda med barn

Luleå kommun vill utveckla samråden med barn och ungdomar som kommit i gång på allvar. Samtidigt riktar kommunen nu fokus på romska och judiska frågor.

Viktoria Björklund, enhetschef Resurscentrum, säger att de ska börja som de gjorde med finska, samiska och meänkieli.
- Vi tar först in kunskap. Det blir en utmaning men vi har bland annat gått en utbildning om romer via Skolverket och vi försöker knyta till oss personer med kunskap, både för romer och judar, säger hon.

- Vi jobbar rättighetsbaserat med att vara öppna och inkluderande, säger Björklund.

Nisse Heikka, metodutvecklare, samarbetar nu med Josée Kobylak, också metodutvecklare, som tidigare arbetat med flerspråkighet inom kommunen för alla språk. De förstärker arbetet på så sätt.
- Vi har samma kunskap och förhållningssätt, säger Nisse Heikka.

Professor Leena Huss fortsätter att vara ett stöd för kommunen i arbetet med minoritetsspråken. 
- Där ska vi ta fram ett paket kring läromedel som vi tror många kan ha nytta av, det ska täcka in låg-, mellan och högstadiet. Då behöver inte alla pedagoger leta efter relevant material till undervisningen, man ska få tips på vad som är användbart

Den tvåspråkiga förskolan Charlottendal i centrala Luleå är ju igång och har nu snart maximalt antal barn. 
- Nästa steg är grundskolan och där ser vi över hur vi ska kunna skapa en språknod på Örnnässkolan, det handlar om att först och främst kompetensutveckla, säger Björklund.

Under senhösten höll kommunen sina första samråd med barn och unga. Det blev fyra samråd fördelade på två förskolor.
- Nu går vi in i ett nytt skede med samråden och har hittat en form som vi tror fungerar för barn och unga. Utifrån det ska vi utarbeta en mall som ska kunna användas vid samråd i förskolor och skolor. Formen är viktig och vi kommer utveckla den. Vi bjöd ungdomarna på pizza och pratade om vad de vill ha. De efterlyste bland annat poesikvällar, om att få läsa samisk mytologi och musikappar att jobba med, säger Nisse Heikka.

När det gäller samråden med de yngsta var Nisse med på samlingen på förskolan. Han visade barnen en språkväska som bland annat innehåll Mumin-dockor.
- Där gäller det att väcka nyfikenhet och leka med barnen för att sedan kunna ge dem inflytande, och förstå vad de vill ha.

- Vi måste prova oss fram där och ha en tät dialog med pedagogerna, säger Heikka som häromdagen höll ett samråd med förskolebarnen.

- Med hjälp av pimpelfiske, skoter och andra föremål från Tornedalen tog jag tillsammans med pedagogerna barnen på en fantasiresa till Tornedalen och älven (väylä). Försökte på detta sätt locka med barnen att se och upptäcka en del av Tornedalen och vad man kan göra där. Och så sjöng vi med i sånger på meänkieli som pedagogerna hade. Det blir mest att synliggöra kulturen,  miljön och språket och på de sättet väcka tankar och intresse för kulturen. Jag tänker att barnen behöver få information på detta sätt för att sedan framöver kunna ge feedback och få inflytande.

Även om Luleå kommit en bra bit på vägen så  finns det gott om utmaningar.

- Modersmålsundervisningen kommer igång för sent, vilket har med schemaläggning att göra och så är det här med tillgången på lärare. Det är inte helt enkelt, säger Björklund.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2020-09-15