Fria bilder

Här nedan finns bilder på flaggor och symboler som är fria att använda men skriv fotografens/upphovsrättspersonens namn när ni använder dessa.

 

De bilder som finns som högupplösta går att klicka på för att hämta den högupplösta filen.

 

Sverigefinska flaggan ritad av Andreas Ali Jonasson.

 

Tornedalingarnas flagga. Foto: Hasse Stenudd

 
 
 

Romska flaggan. Foto: Christina Fagergren

 
 
 

Samernas flagga. Foto: Marie Enoksson

 
 
 
Sjuarmad ljusstake, menora, fotad i synagogan i Stockholm. (judisk symbolbild) Foto: Johan Jeppsson
 
 
 
 

 

Sidan uppdaterad 2019-06-10

Kort om flaggdagar och viktiga högtidsdagar för de nationella minoriteterna

Sverigefinnarnas dag 24 februari

Sverigefinnarnas dag firas sedan 2011 och det var Sverigefinländarnas delegation som 21 mars 2010 valde Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 februari till sverigefinnarnas dag.

Sverigefinnarnas dag heter som den gör därför att dagen, liksom flaggan, är den nationella minoriteten sverigefinnarnas symboler. Det är sverigefinnar som är en av Sveriges nationella minoriteter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Men alla, även de som helst använder benämningen sverigefinländare, är välkomna att fira dagen!

Sedan 2014 har sverigefinnarna en egen officiell flagga med två kors i blått och gult på vit botten ritad av Andreas Jonasson.

(Fakta Institutet för språk och folkminnen)

Samernas nationaldag 6 februari

Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

Det var 1992 på Samerådets 15:e Samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.

Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor. Mötet samlande över hundra personer. Många var kvinnor. Elsa Laula Renberg från Tärnaby var en av initiativtagarna till mötet.

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer.

(Fakta Samer.se)

Romernas nationaldag 8 april

Romernas internationella dag firas till minne av den första romska världskongressen som hölls i London den 7–12 april år 1971.

Vid kongressen fick den romska flaggan sitt nuvarande utseende. Sedan tidigare fanns det gröna och det blå fältet som symboliserar himlen och jorden, och det röda hjulet lades till för att understryka romernas historiska koppling till Indien.  Vid kongressen antogs även den romska nationalsången Gelem, gelem som betyder 'Jag vandrade och vandrade'.

Romer finns i världens alla kontinenter och Sverige är ett av de fyrtiotal länder där nationaldagen firas.

Romer har funnits i Sverige i minst 500 år. Ordet böjs en rom, flera romer och uttalas med långt å-ljud. Adjektivet är romsk.

Romernas språk kallas romska eller romani chib, ibland även romanes eller bara romani.

(Fakta från Institutet för språk och folkminnen.)

Tornedalingarnas dag 15 juli

Då hissas Meänflaku som antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och flaggan hissades för första gången 2006. Meänflaku lanserades av föreningen Meänmaa första gången 15 juli 2007.

Förintelsens minnesdag 27 januari

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.

I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer, seminarier och pedagogiska projekt på många orter runt om i Sverige.

(Fakta från Forum för levande historia)

Kristallnatten

Kristallnatten, eller novemberpogromen som den numera även kallas, var natten mellan 9 november och 10 november 1938 då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland.

Ända sedan nazisternas makttillträde 1933 hade antisemitismen ökat i Tyskland. 1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation.

(Fakta från SO-rummet.)

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?