1/4 Gregor Kwiek är stolt över att Haninge kommun bestämt sig för att alltid flagga på romernas nationaldag den 8 april. Foto: Johan Jeppsson

Han vill få fler romer ut i arbete

Gregor Kwiek, samhällsvägledare i Haninge kommun, börjar se resultat av det han ägnat sig åt det senaste året. Syftet är att få fler romer ut i arbete.
- Vilket arbete det är spelar ingen roll bara det är ett jobb, säger han.

Den synen på arbete har Gregor Kwiek alltid haft. Själv har han bland annat arbetat som kontraktskrivare på byggen, busschaufför och i restaurangbranschen. Och ända sedan 16 års ålder har han kämpat för romska frågor.

Gregors arbete som samhällsvägledare i Haninge startade med att han gjorde en utredning om romernas situation i kommunen. En utredning som gav svar på många frågor.
- Det som tilltalade mig med jobbet i Haninge var att de verkligen vill utreda vilka behov som fanns. Kommunen ville inte bara anställa en brobyggare eller ha samråd för att andra kommuner gör så. Jag tycker många kommuner går efter vad som är mode, säger Gregor Kwiek, som innan jobbet i Haninge var utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholms län med fokus på romska frågor.

När Gregor startade sin utredning i Haninge var hans bild att de flesta romer i kommunen var medelklass med utbildningar och jobb. Men den bilden var felaktig. 
- Jag visste inte hur situationen såg ut, konstaterar han.

Utredningen  visade att mer än hälften av de 700 romerna bara hade tillfälliga jobb och att skillnaden mellan män och kvinnor var stor. Männen hade många fler möjligheter till arbete än kvinnorna.

En annan del i undersökningen var skolsituationen för romska barn.
- Det gick ett rykte om att romska barn hade högre frånvaro i skolan än andra och det ville jag undersöka. Jag tog kontakt med 25 grundskolor, berättar Gregor.

Det visade sig finnas stora brister i kunskapen om lagen om nationella minoriteter bland skolpersonal och chefer och intresset var lågt. 
- Jag försökte förklara att här gäller lagen men fick aldrig någon riktig återkoppling.
 
Modersmålsundervisning var också en del av utredningen. Det kom fram att föräldrarna inte ville att deras barn skulle läsa romska i skolan då det hade en negativ effekt.
- De blev utpekade som romer så de valde bort det.

Därför väljer de att istället ha hemma barnen så länge som möjligt för att hinna stärka dem i sitt modersmål.
- Så gjorde jag också med mina barn men det här får negativa konsekvenser för kvinnorna som stannar hemma länge och hamnar utanför samhället.

I utredningen vände sig Gregor till cirka 200 romer som han redan hade i sitt nätverk och i slutänden blev det fler.
- Det blev enligt  snowball-metoden. Till slut kom vi fram till att det fanns 700 romer i kommunen.

För att skapa mer jämställdhet för de romska kvinnorna har Gregor sedan ett par månader startat en kurs i hur man söker jobb.
- Det är en introduktion till arbetskulturen kan man säga och det ska motivera kvinnorna att ta sig ut på arbetsmarknaden. De får bland annat lära sig hur man skriver CV, vilka rättigheter de har och hur de ska ta sig till jobbet. Jag tar upp allt möjligt, det är ingen vanlig ABF-kurs.

Hittills har 15 personer gått kursen och 5 av dem har redan fått jobb. Ett resultat som Gregor är glad över. Han ska fortsätta med kursen och arbetet mot skolorna och få dem att implementera lagen om nationella minoriteter. I dag jobbar han bara 50 procent som samhällsvägledare men förhoppningen är att få en kollega på den andra halvtiden, helst en kvinna som kan inspirera andra romska kvinnor.
- Jag vill visa dem att ingenting är omöjligt.

MALIN A JUNKKA


 


 

 

Sidan uppdaterad 2016-08-17