1/2 I dag är det kanske bara ett tusental i Sverige som fortfarande tillämpar jiddisch i sin vardag. Foto: Bitti Ingemansson

Jiddischstudier i Göteborg

Fram till andra världskriget var jiddisch modersmålet för cirka 13 miljoner människor, från Finska viken i norr till Svarta Havet i söder. I dag bärs det upp av knappt två miljoner. I Sverige är de flesta jiddischtalande idag mycket gamla. Men språket är för rikt för att dö. En läsecirkel i Göteborg upprätthåller dess rika kulturhistoria.

 

Mindy Rinkewich, Yerimiyahu Ahron Taub och Beyle Schaechter -Gottesman är tre poeter som skriver på jiddisch. Eller skrev, Gottesman är död. Alla tre från och verksamma i USA. Det är dessa tre och deras dikter som är föremål för dagens läsecirkel.

Taub är den yngste av författarna, cirka 40 år. Han växte upp i en ultraortodox familj i Philadelphia men bor nu i Washington och har tagit avstånd från det ultraortodoxa.

Han är den vars språk är mest mångbottnat. Mindy Rinkewich är även översättare från jiddisch av polska och ryska diktare. Beyle Schaechter -Gottesman vars mor var känd för sin breda folksångsrepertoar, har själv fört traditionen vidare och skrivit teaterstycken och sånger för barn på jiddisch.
– Vi är ett gäng mogna läsare, som träffas här i biblioteket på tisdagarna i judiska församlingen och läser texter, berättar Staffan Böös, cirkelledaren. De övriga deltagarna är Tom Shulevitz, Ann Segerblad, Evelyn Turvall och Björn Moback.

Ingen av dem har tillämpat jiddisch som första språk. Evelyn, vars föräldrar kom till Kanada från Polen 1928 respektive 1935 är den som i så fall ligger närmast.
– Mina föräldrar talade alltid jiddisch med varandra och med oss barn, och vi svarade på engelska. Vi gick i engelsk skola men hade jiddisch som ett ämne, för det fanns en stor koloni av polska judar i Montreal där jag växte upp.

Tom, född och uppvuxen i Göteborg med svensktalande föräldrar hade en bonusmorfar som kom in i familjen med jiddisch.
– Jag har många uttryck och fraser med mig, berättar han.

I dag är det kanske bara ett tusental i Sverige som fortfarande tillämpar jiddisch i sin vardag, och de allra flesta är gamla och därmed kommer det inte att finnas kvar som levande språk i landet.
– Ett språk behöver en kontext för att bli kvar, säger Staffan Böös.

Själv kom in i språket via sina kunskaper i polska. Han fungerade som tolk för många av de polska judar som kom till Sverige efter1968, som i stort sett alla var jiddischtalande. Men själv har han ingen judisk bakgrund.
– Jag har alltid intresserat mig för den judiska historien. När jag börjat lära fortsatte jag att förkovra mig.

Så tillbaka till dikterna. En av dem heter Snowbound Shetl. Shetl är beteckningen för en liten stad eller ett bostadsområde i Polen eller Ukraina men diktens handling utspelar sig på Manhattan. Det är mycket saknad och längtan hos alla tre diktarna. Språket är vackert men svårt, och till det utmanande, tycker cirkeldeltagarna. Ann noterar att där ofta används diminutiver. Och det dyker upp kulturmarkörer. Evelyn konstaterar att i översättningen till engelska står det en kopp te, medan originalet skriver ett glas chai, det vill säga ett glas te.
– Min pappa drack alltid sitt te i glas.

Bland de mer kända författarna som skrev på jiddisch är förstås Isac B Singer men även Nelly Sachs som skrev poem på språket.

Under mellankrigstiden fanns det en rik press på jiddisch. Idag utgör de tre författarna som läsecirkeln studerar en smal och exklusiv grupp, som inte har många efterföljare.
– Men även om språket upphör som modersmål så finns en kulturhistoria som bevaras via ordspråk, hälsningsfraser, sånger och dikter, säger Staffan. Det är det viktiga.

BITTI INGEMANSSON

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2015-10-15

Fakta

Jiddisch är ett germanskt språk till 70 procent influerat av medelhögtyska, 15 procent slaviska och 15 procent hebreiska. Skrivs med hebreiska bokstäver.

Var före andra världskriget tredje största germanska språket efter engelska och tyska.

Antal jiddischtalande i idag, uppskattningsvis, ingen statistik finns.

Sverige: ett tusental. Världen:1,5-2 miljoner.

Språkanvändningen ökar bland fromma i USA men minskar för övrigt.

Mer bilder


Tom Shulevitz.


Ann Segerblad i biblioteket på judiska församlingen i Göteborg. 


Evelyn Turvalls föräldrar talade alltid jiddisch i hemmet även sen de flyttat till Kanada.

Foto: Bitti Ingemansson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?