Artiklar
1/3 Ungdomarna bär med sig fina och roliga minnen för livet från lägret på Glämsta. Foto: Judiska församlingen i Stockholm

Kollot i Glämsta- en viktig pusselbit i den judiska gemenskapen

Glämsta sommarkoloni i Stockholms skärgård har haft och har en stor betydelse för den judiska identiteten och gemenskapen. Från början var kolonin en fattigvårdsinrättning men sedan 1959 ett läger för judiska barn, oavsett ekonomi. David Lejbowicz är i dag ansvarig för verksamheten.

Kollot vill bidra till att förstärka och fördjupa den svenskjudiska identiteten – hur präglar det aktiviteterna?

- Det görs på många olika sätt. Bland annat så har vi ett tema som löper som en röd tråd genom perioden och ska genomsyra perioden. I år så har vi ett tema som heter ” den judiska livscykeln”. Här går vi igenom och lär ut de mest grundläggande sakerna under ett judiskt liv, födseln, bar/bat mitzvan (konfirmation), vigseln och döden. Vi har sju olika tematan som återkommer cykliskt, säger David Lejbowicz.

Han berättar vidare:

- Utöver det så har vi koschermathållning, vi uppmärksammar shabbat (fredag och lördag), vi har vår egna Makkabiad (kan liknas vid ett sommar-OS), vi har ”dagens ord” som presenteras i matsalen (ett hebreiskt ord), vi namnger våra fotbollslag med namn från Israel, alla rumsnamn har judisk eller Israelisk anknytning (till exempel kan rummen heta Golda Meir, falafel, Döda havet eller Beastie Boys) dessutom kallar vi en del hus vid dess hebreiska ord.

Det är de som är medlemmar  i någon judisk församling i Sverige som får anmäla sig och delta vid kollot.

Hur länge har Glämsta funnits?

- Över 100 år. Tror det första lägret hölls 1909, säger David Lejbowicz.


Hur viktig är denna aktivitet/institution för judiska identiteten för barnen?

- Många säger att Glämsta är det i särklass viktigaste som finns för det ”judiska Sverige”. Jag är ju lite jävig i frågan men är benägen att hålla med.

 
Under sommaren hålls fyra olika aktiviteter. Två barnperioder, en familjevecka och två äldreveckor för våra pensionärer. På första barnperioden som vänder sig till barn i årskurs 3-5 är det cirka 140-150 barn plus cirka 50 i personalen. På andra barnperioden, som vänder sig till barn i årskurs 6-8 är det cirka 120 barn plus 40 i personalen. Förutom sommarläger så arrangerar Judiska församlingen sportlovsläger, höstläger samt att Glämsta ofta är uthyrt till judiska organisationer under helgerna året om.

Vilken är din roll?

- Jag är administrativt ansvarig för Glämsta. Jag sköter egentligen allt. Jag gör budget, anställer personal, gör antagningen av barnen till sommaren, ser till så att allt fungerar och är helt inför varje verksamhet. Jag utvecklar också Glämsta, försöker ta det in i framtiden men samtidigt behålla de traditioner som finns, säger David Lejbowicz. som har en hektisk period nu inför sommaren.

Han säger vidare:

- Det som är fantastiskt med mitt jobb är att ingen dag är den andra lik. Ena stunden kan jag prata med en hantverkare om dimensionen på våra avloppsrör, nästa samtal kan handla om en förälder som är orolig för att skicka sitt barn till Glämsta för första gången. När samtalen är över så återgår jag till att fortsätta skriva ansökan till en fond för att i nästa sekund bli avbruten av att telefonen ringer och det är vår arkitekt som kommit på en bra lösning till vårt nya bastuhus som vi planerar att bygga. Men det bästa av allt är att jag får jobba med människor.

Nu väntar ännu en sommar då flera 100 barn ska få nya sommarminnen från kollot på ön. 

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2017-08-11