Krigets barn och mödrar får en röst i höstens sverigefinska boksäsong
I den sverigefinska litteratursäsongen tar barnens och mödrars upplevelser från krigstiden stor plats. Detta kunde man se om man tog en titt på den sverigefinska bok- och kulturmässan som arrangerades den 9 november i Stockholm.
Finska krigsbarn och mödrarnas aktualiseras i höstens bokskörd framfört allt genom nya verk, en antologi av Susanna Alakoski och Ingrid Sjöstedt samt den populärvetenskapliga faktaboken Ann Nehlin som baserar sig på brev skrivna av finska och svenska mödrar.
Susanna Alakoski, som skulle ha deltagit på den sverigefinska bok- och kulturmässan, var dessvärre förhindrad, men barnens öden i krigets turbulens lyftes av årets internationella gäst, den finska författaren Anneli Kanto från Tammerfors. Hennes bok Punaorvot har nyligen utkommit på svenska hos förlaget Lind & Co i översättning av Mattias Huss, med titeln De röda barnen. I centrum för berättelsen står de tusentals barn i arbetarfamiljer som av den finska staten stämplades som ett säkerhetshot och berövades sina mödrar.
Det som betraktades som en sann kulturgärning på bokmässan var att Antti Jalavas roman Asfaltblomman (1980) kommit ut som nyutgåva av Verbal förlag, med förord av Andreas Ali Jonasson och omslag av Pär Wickholm.
Antti Jalava har blivit högaktuell just för att han beskriver språkförlust där invandrare genom att förtränga och kväva sitt språk förlorar sig själva. Jalavas känslor av självförakt och utanförskap har sprungit ur erfarenheterna som invandrarbarn: han var född i Villmanstrand i Södra Karelen, kom till Stockholm som tioåring och bestämde sig under socialt tryck att bli helt svensk.
Sveriges Radios ljuddokumentär Antti Jalava – Att döda sitt språk och ge det liv igen (2023) skildrar Jalavas kamp för att återta sitt språk. I arkivklipp menar han att om man förlorar barndomens ord som uimaranta (badstrand), kuu (måne) eller pilvi (moln), förlorar man sin barndom, och därigenom blir ålderdomen tom.
På bokmässan presenterades även en seriebok om den sverigefinska historien, skriven av Andreas Ali Jonasson och Mats Kejonen. Den aktiva sverigefinska teaterverksamhetens historia hade fångats upp i Sverigefinska amatörteaterförbundets 30-årshistorik Ennen aplodeja (”Före applåderna”, utgiven endast på finska), redigerad av Kai Kangassalo. Boken, baserad på intervjuar med eldsjälar, presenteras närmare tjugo olika teatersällskap från olika delar av Sverige: bland andra Teatteri Kirput från Umeå, Mettäläiset från Skövde, Pakkasenpanemat från Örnsköldsvik, Pihka-teatteri från Stockholm, Pirteät från Torshälla, Teatteri Tuikku från Södertälje, Suomi Teatteri från Göteborg.
Sverigefinska bok- och kulturmässan är en unik blandning av litterär professionell och amatörverksamhet.
Det var den 15:e gången som bokmässan, initierad av Föreningen för sverigefinska skribenter, samlade ihop litteraturens vänner i Stockholm. Årets upplaga lockade ungefär 450 besökare. Scenen har sedan 2023 varit den sverigefinska skolan i Kungsholmen.
Många av de finskspråkiga professionella författarna som är bosatta i Sverige ger ut sina böcker i Finland. Ett exempel är Asko Sahlberg, vars nyaste bok Pompeius, utgiven av det finska förlaget Like, presenterades i höst även på Finlands avdelning på världens största bokmässa i Frankfurt i Tyskland.
Antalet sverigefinska utställare och författare på den sverigefinska bokmässan har minskat, vilket gör arrangörerna fundersamma.
– Förr var det över 40 författare som närvarade med sina böcker, och så är det inte längre, sade Maarit Turtiainen, ordförande för föreningen Sverigefinska kulturens vänner, som arrangerar bokmässan, i ett samtal om mässans historia.
Föreningen för sverigefinska skribenter blickar trots allt optimistiskt mot 20-årsjubileet. I skrivande stund är utlysningen för Kaisa Vilhuinen-priset 2025 öppen, med deadline den 31 december 2024 för skönlitterära verk utgivna från och med 2022. Föreningen samlar aktuella böcker på sin webbsida sin webbsida.
MAARIT JAAKKOLA
