Lärplattor används i revitalseringsprojekt

Ett mycket lyckat projekt i Huddinge kommun där förskolebarn fått lära sig finska med hjälp av lärplattor ska nu utökas för att nå barn som även talar andra minoritetsspråk.
- Det blir en större grupp som involverar 25-30 förskolor, säger forskningsledaren Petra Petersen.

Projektet som heter Digitalisera-Revitalisera är ett samarbete mellan Huddinge kommun, som är finsk förvaltningskommun, och Uppsala Universitet där Petra Petersen forskar. Hon är i grunden lärare och har arbetat med projektet i drygt 2 år. Syftet är att tillgodose barnens rättigheter till sitt modersmål och detta med hjälp av ny modern teknik med lärplattor.
- Hösten 2015 ska mina foerskningsresultat vara klara men det har varit väldigt lyckat det här med väldigt goda resultat, säger Petra Petersen.

Från början har fokus legat på barn som har koppling till finskan och som vill lära sig sitt modersmål men nu ska projektet alltså utökas.
- Vi har som mål att nå alla barn på förskolorna i Huddinge kommun som talar något av minoritetsspråken, säger Petra Petersen.

Från och med nu kommer projektet att kallas Språkträdet men målet är detsamma, att med hjälp av lärplattorna låta barnen upptäcka sina modersmål på ett positivt sätt.
- Det finns inte så mycket forskning på barn och lärplattor så det känns väldigt viktigt. Min preliminära forskningsfråga är om lärplattan kan vara en resurs som är värdefull när det gäller minoritetsspråk?

I projektet har den finskspråkiga förskolan Äpplet fungerat som ett nav och även de övriga finskspråkiga pedagogerna i Huddinge har varit viktiga för att kunna kvalitetssäkra de appar som används.
- Barnen använder alltid plattorna i grupp med andra barn och vuxna och apparna är noga valda för det här syftet, berättar Petra Petersen.

Det hon kunnat se är att barnens utvecklat finskan bäst med hjälp av de appar där de varit medskapare. De har till exempel använt appar där de ritat på plattan och samtidigt kunna spela in sin egen röst och göra en berättelse till teckningen. De har också fått kontakt med andra finska barn via Skype där de kunnat samtala och sjunga med varandra.
- En annan fördel med plattorna är också att det är lätt att ta del av barnkultur som musik och barnprogram, säger Petra Petersen.

Hon säger vidare att fördelen med den nya tekniken, lärplattorna, är mixen av färg, form och ljud. Dessutom gillar barnen verkligen dem. Det blir något som även väcker de andra barnens uppmärksamhet och intresse.
- Plötsligt får de visa och förklara vad det betyder på finska. Det höjer statusen på språket och barnen får bli representerade.

Språkträdet har fått besked om finansiering för ännu ett år och Petra Petersen tror att det här kommer fortsätta.
- Det här är en stor satsning där vi köpt in över 100 plattor.

En viktig del i det här är utbildningen och fortbildningen av personalen på förskolorna.
- Det har bara varit positivt och väldigt uppskattat.

Petra Petersen jobbar vidare med detta på 20 procent och övrig tid forskar hon på Uppsala Universitet. Gunilla Bergquist är projektledare för Huddinge kommun.
- Det har framkommit väldigt positiva resultat både bland barn och personal hittills i min forskning, avslutar Petra Petersen.
 

MALIN ANDERSSON JUNKKA

Sidan uppdaterad 2015-06-24