Lina Spjut forskar vid Umeå Universitet. Foto: Fredrik Olsson Spjut

Lina forskar om nationella minoriteter och läromedel

Lina Spjut forskar om läromedel och nationella minoriteter vid Umeå universitet. Intresset för detta började redan då Lina arbetade som SO-lärare och upptäckte hur svårt det var att hitta information i ämnet.

 

- Det var svårt att hitta information och det var allmänt tungrott med motstånd på skolan, säger Lina Spjut som är född 1978 och kommer från Dala finnmark. (södra Dala finnmark/Grangärde finnmark i Dalarna)

Lina Spjut har gjort en avhandling där hon studerat svenskspråkiga folk- och grundskoleläroböcker i historia, geografi och samhällskunskap från Sverige och Finland åren 1866-2016.

Avhandlingen handlar om läroböckers roll i utbildning och fostran. Hon har granskat 276 svenska och finlandssvenska läroböcker i historia, samhällskunskap och geografi från mitten av 1800-talet fram till i dag. Fokus har varit hur läroböcker beskriver den gemensamma och sammanlänkande svenska och finländska historien och vad som anses vara svenskt och finskt.

Vad kom du fram till?

- Att läroböcker har en tydlig roll i skapandet av föreställda gemenskaper som nationalitet. Genom läroböckerna utbildar och bildar skolan gemenskaper - och utanförskap. Det visas på olika sätt, exempelvis genom att samma förflutna beskrivs på olika sätt i olika länder, även om den språkligt-etniska bakgrunden är densamma.

Efter avhandlingen inledde hon i våras sin 2-åriga postdoktor-tjänst, där man forskar till en viss del och undervisar på universitetet på resterade del. Där har hon valt att fokusera på samtliga fem nationella minoriteter i läromedel (både digitala och tryckta) från låg- till högstadiet. Det är lite för tidigt att dra slutsatser om resultaten än men det finns några saker som Lina redan upptäckt.
- Samerna är den grupp som nämns mest. Och det är ju helt rimligt då läromedlen är skrivna utifrån att samerna är ett urfolk. Lite förvånande är dock att sverigefinnar är den grupp som omnämns minst, trots att det är det största nationella minoritetsgruppen i Sverige.

Hon fortsätter:

- Gällande sverigefinnar råder också en begreppsförvirring. Det verkar vara svårt att veta vad man ska kalla gruppen, säger Lina Spjut. (I en del läromedel skrivs finlandssvenskar och i en del Sverigefinländare)

En positiv förändring är att romerna nämns oftare sedan 2011 i läromedel som Lina tittat på.
- Jag tror de är tvåa efter samerna.

Lina Spjut säger att hennes arbete kommer att resultera i vetenskapliga artiklar men hon hoppas också nå ut till läromedelsförfattare och lärare med sina resultat.
- Jag vill att det här ska bidrag till att utveckla och jag vill samverka med andra aktörer, som exempelvis förlag, för att nå ut.

Nyligen uppmärksammade media att elever i sjätte klass på Mariaskolan i Fagersta, enligt en artikel i SR, kritiserat representationen på bilderna i läroböckerna. Det finns för få mörkhyade, enligt elevernas undersökning.

Lina Spjut håller med eleverna. Hon anser att representationen måste förändras.
- Det behövs identifikation i lärandet, säger hon.

Men hon säger också att det blivit bättre men att andra problem som exempelvis ekonomi sätter stopp för bättre representation.
- Det finns en viss variation i dag och det är bättre. Men det är svårt för lärarna själva att granska sina läromedel i dag. Det är oftast inte de själva som tar beslut om vad de ska köpa in. Och tyvärr har skolorna ibland så dålig ekonomi att de inte kan köpa in nya bra läromedel trots att det finns sådana.

MALIN A JUNKKA

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2019-10-14