Malmö tar fram stadskarta med judiska platser
Stadsarkivet i Malmö håller på att ta fram en stadskarta med nutida och historiska platser med judisk anknytning i staden. Kartan ska kunna användas av Malmöbor, turister och andra besökare, men också av skolor och utbildningar på olika lärosäten.
Den kan även användas vid olika guidade vandringar i staden. Förhoppningsvis ska den också översättas till engelska och jiddisch.
Tanken är att det ska bli en fysisk kartguide och samtidigt vara digitalt tillgänglig. Kartan ska peka ut ett 50-tal platser i staden som på ett eller annat sätt anknyter till den lokala judiska historien. Platser med kopplingar till såväl kända som okända personer, verksamheter, byggnader och minnesmärken. Det handlar om Malmös judiska liv under cirka 100 år.
Idéen föddes i samband med att regeringen beslutade att Malmö stad i år ska stå värd för en internationell konferens mot antisemitism och för hågkomsten av Förintelsen. Dessutom har Malmö stad och Kulturförvaltningen, som stadsarkivet är en del av, beslutat att man under 2020 ska uppmärksamma Förintelsen genom att skildra, bland andra, judars och romers liv.
- Jag funderade lite över vad vi på stadsarkivet kunde göra för att på något sätt uppmärksamma detta. Vi har flera arkiv rörande judiskt liv bl.a. Judiska församlingens arkiv, men även personarkiv över tidigare verksamma judar i Malmö, samt arkiv över de judar som kom till Malmö i samband med andra världskriget, säger Karin Sjöberg, arkivpedagog på stadsarkivet i Malmö och initiativtagare till den judiska stadskartan.
En annan sak som föranledde projektet är att Arne Järtelius, författare och forskare med svensk-judisk historia som ett av sina specialområden, ska ge ut en bok om Malmös judiska historia. Boken baseras till stor del av material som finns på stadsarkivet och han har även tidigare skrivit flera artiklar i ämnet.
- Jag var i Kaunas, Litauen, och där har man utformat enkla och lättillgängliga fysiska stadskartor utifrån olika teman. En av dessa berättar om Kaunas rika judiska liv innan andra världskriget. Jag tycker att kartor och stadsvandringar är ett bra sätt att synliggöra historien i samtiden, berättar Karin Sjöberg.
Projektet görs tillsammans, i ett nära samarbete, med Judiska församlingen i Malmö och Arne Järtelius. Stadsarkivet är angeläget om att skapa delaktighet och kommer därför, tillsammans med Judiska församlingen, att bjuda in församlingsmedlemmar till ett möte där de kan komma med förslag och idéer till kartguiden. Det ska också finnas möjlighet att dela med sig av sina minnen.
- Vi är tacksamma för alla idéer och förslag vi kan få!
- Vår förhoppning är också att projektet resulterar i en modell för hur man kan fortsatta producera kartguider med olika innehåll i samråd och samverkan med andra minoritetsgrupper, säger Karin Sjöberg.
Slutprodukten kommer att ägas av Malmö stad som också finansierar projektet tillsammans med Malmö Förskönings- och planteringsförening.
Fotnot: Den förste juden i Malmö var Jekiel Jakowicz som 1858 bosatte sig permanent i staden
John Gradowski
