Artiklar
Peter David och Jean Hessel.

Ny antologi på jiddisch och svenska

Deras modersmål, mameloshn, är inte jiddisch. Språket har de tillägnat sig från grunden som vuxna. Nu medverkar alla sexton med egenhändigt skrivna noveller, dikter, essäer och limerickar i antologin Naie verter mit alte oisies – Nya ord med gamla bokstäver.

En av författarna, Tina Hildesjö Persson, menar att även om jiddisch inte är hennes mameloshn så är det hennes neshomeloshn, hennes själs språk. Hon snubblade över en translittererad dikt av poeten Moyshe Leyb Halpern (Glat azoy) på internet för cirka tio år sedan och upptäckte häpet att hon förstod språket. Hon kan inte riktigt förklara upplevelsen, det var som om det redan fanns ett jiddischspår i hjärnvindlingarna.

- Några få ord i dikten påminde om svenska men de allra flesta var helt nya. Kanhända gjorde diktens rytm sitt för hjärnans tolkningsförmåga, säger Tina Hildesjö Persson, sjuksköterska, poet och modersmålslärare i jiddisch. 

- Halpern och språket har stannat hos mig sedan dess. Och som neshomeloshn är det en otroligt viktig del av min tillvaro,

I början lärde hon sig lite jiddisch på egen hand genom att lyssna på bland annat Mordechai Gebirtigs (polsk-judisk poet.) sånger och genom att läsa poesi på  transkriberad jiddisch. Lite senare blev det jiddischstudier på distans i Lund i perioder åren 2016 - 2023. 

Tina Hildesjö Perssons bidrag är en lång novell – Tröstens Gud (Got fun Nechome) – som handlar om trafficking. Varför välja ett så tungt ämne?

- Med Tröstens Gud vill jag utmana läsarens och mina egna fördomar i allmänhet och fördomarna om Gudsbilden, identiteten och människosynen i synnerhet. Jag ville belysa hur sårbara vi blir när/ om vår kulturella tillhörighet inte ges utrymme att existera i ett majoritetssamhälle. Historiska exempel, där majoritetssamhällets bristande kunskap och elittänkande lett till sociokulturella utmaningar, är Nordamerikas urbefolkning, Australiens aboriginer och det svenska samiska urfolket. 

Hon pratar bra Klal-jiddisch (den språkvariant som lärs ut på universiteten). Med den kommunicerar hon utmärkt i både tal och skrift. 

- Det låter ju tyvärr inte så vackert som hos den som föds in i språket, men är fullt begripligt och oftast utan större grammatiska katastrofer. 

Varje författare i antologin har fått välja sitt vackraste ord på jiddisch. Tina Hildesjö Persson valde b`schulem (i frid).

- Vår värld behöver lugn och ro. Att leva i fred, att kunna komma och gå i frid. En trygghet som allt färre människor på vår jord kan luta sig mot. 

Antologins yngsta författare är systrarna Brynolf, som egentligen ville lära sig hebreiska men på grund av för litet elevunderlag så blev det jiddisch istället. De har bidragit med varsin kort dikt.

Idéen till antologin fick Peter David i samband med en jiddischkonferens i Stockholm där många jiddischister var samlade. Och, visade det sig, många av dem hade lärt sig språket som vuxna, alltså utan mameloshn.

- Efteråt pratade jag med konferensledaren Jean Hessel om detta, och självklart ville vi göra en antologi med dessa och liknande personer. Vi båda redaktörer kompletterade varandra bra, jag som förläggare och författare och Jean som språkvårdande expert.

Författarna fann de dels bland egna bekanta, dels alumni från olika utbildningar i jiddisch, exempelvis den vid Lunds universitet.

Antologin riktar sig till olika målgrupper. Först till de som vill ha en trevlig läsestund på jiddisch, men med olika svårighetsgrader. Antingen läser de med hebreiska bokstäver, eller så läser de den transkriberade texten, kanske med stöd av den svenska översättningen. Sedan de som enbart läser på svenska, men som sneglar på jiddischtexten. Allt på samma bokuppslag.

- Vi har förstås bifogat alfabetet och en liten snabb-guide om hur du ”knäcker koden”, hur man läser jiddisch. Hur som helst – sai vi sai – en underbar läsupplevelse utlovas, allt samlat under ett älskat språkparaply.

- Och så vill jag slå ett slag för nachvuchs, tillväxt, jag vill att barn och barnbarn till jiddischtalande läser boken. Då får de en god inblick i hur man talade i de äldre generationerna. Boken är också mycket lämplig som lärobok, eftersom läsaren parallellt kan läsa med pekfingret på tre olika sätt, säger Peter David.

JOHN GRADOWSKI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2024-05-31