Nya handlingsplaner för nationella minoriteter och romsk inkludering i Stockholms stad

– Vi har gjort en hel del i Stockholm, men mycket mer behöver göras. Som en del av majoritetssamhället har vi ett ansvar att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter samt att säkerställa romsk inkludering. Det handlar om rätten till sitt språk, sin kultur och sin identitet, rätten att få leva i trygghet och frihet. Med de nya handlingsplanerna lägger vi därmed grunden för viktiga steg framåt fram till 2030, säger Åsa Lindhagen (MP), ansvarigt borgarråd i Stockholms stad.

Alla handlingsplaner följer samma upplägg som MR-programmet med tre fokusområden: kunskap och information, välfärd och service och delaktighet och inflytande. Varje fokusområde innehåller mål, problembeskrivning, nulägesanalys och behov samt exempel på arbetssätt.

Behovet att revidera handlingsplanerna var stort då de gamla styrdokumenten var från 2018.

–Vi började arbetet med handlingsplanerna för nationella minoriteter 2024, det har varit ett stort engagemang från alla målgrupper, men de har tagit en tid att ta fram, berättar Sophia Fensby, strateg på Stadsledningskontoret.

Vad är nytt i handlingsprogrammen?

–Dels vill vi skapa en styrning av vad vi ska uppnå, dels skapa utrymme för förvaltningar och bolag att bidra till hur målen ska nås, säger Janni Bohman, strateg på Stadsledningskontoret och kollega med Sophia som tillägger:

–Vi har gått från mer aktivitetsorientering till målorientering, det vill säga vart vi ska och vilka effekter och resultat vi vill se. Nu fångar planerna ett bredare samlat arbete med gemensamma mål. Under varje mål ger vi exempel på hur förvaltningar och bolag kan arbeta.

Hur har ni arbetat med delaktighet och inflytande?

–Staden inrättade i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter med representanter från alla nationella minoriteter där ansvarigt borgarråd Åsa Lindhagen är ordförande. Handlingsplanerna har löpande förankrats i rådet, till exempel nulägesanalysen, målstrukturen och texterna om bland annat inflytande och delaktighet. Rådet och minoritetsorganisationerna har även varit remissinstanser. Staden har också genomfört sin första konsultation enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Sammanfattningsvis har det varit en kombination av möten och dialog i flera vändor, berättar Sophia.

Har ni stött på några utmaningar i processen?

–Stockholms stad är en stor och komplex organisation. Bredden av aktörer som har varit involverade är många, det har därför varit viktigt att involvera alla så tidigt som möjligt i processen, då blir det bättre, fortsätter Sophia.

Utöver rådet för nationella minoriteter har en referensgrupp för romsk inkludering tillsatts för framtagandet av handlingsplanen för romsk inkludering.

–Referensgruppen för romsk inkludering har haft tre möten för att bland annat diskutera utvecklingsbehov samt handlingsplanens innehåll och mål. Flera romska organisationer har också varit remissinstans. I planen har vi försökt att synliggöra de problem och behov som lyfts av minoritetsrepresentanterna.

Stadsledningskontoret kommer att följa upp MR-programmet och handlingsplanerna vartannat år och sammanställa en rapport till kommunfullmäktige. Utöver det ansvarar förvaltningar och bolag för regelbunden uppföljning i sina verksamhetsberättelser och i tertialrapporterna.

Hur planerar ni förankra planerna framöver?

–Nu ska vi stötta förvaltningarna i implementeringen, de ska identifiera sina områden i planerna som ska prioriteras, säger Sophia.

Janni berättar att två lanseringswebbinarier redan har genomförts och att fler aktiviteter väntar.

– Vi har också ett övergripande nätverk för nationella minoriteters rättigheter, en återkommande heldagsutbildning och en digital diplomeringsutbildning om rasism som utgör stöd i det gemensamma arbetet framåt.

KARIN SKOGLUND