Panelsamtal för konkret minoritetspolitik

– Vi vill ha konkreta svar på hur politiken ska ta ansvar för Sveriges nationella minoriteter – inte bara i ord utan i handling, säger Rafael Szoppe, moderator och samordnare för Romsk inkludering i Stockholms stad.

Politiker från flera riksdagspartier samlades den 8 juni i Skarpnäcks kulturhus för ett panelsamtal om minoritetspolitik, arrangerat av den ideella kulturföreningen È Romani Glinda tillsammans med andra nationella minoritetsföreningar i Stockholm. Moderaterna och Sverigedemokraterna fanns inte representerade.

Arrangören Fred Taikon från È Romani Glinda inledde programmet tillsammans med Rafael Szoppe som inledningsvis lyfte fram hur stora de nationella minoriteterna faktiskt är i Sverige.

– De nationella minoriteterna och minoritetspolitiken är inte små frågor som ska hanteras vid sidan av politiken. Ungefär en miljon människor kan tillhöra någon av de nationella minoriteterna i Sverige, nästan en tiondel av Sveriges befolkning. Och det borde väl sätta politiken i gungning, säger Rafael Szoppe.

Under samtalet blev det tydligt att engagemanget för minoritetsfrågorna varierade mellan partierna. Rafael Szoppe ställde följdfrågor och uppmanade också publiken att delta med frågor. De områden som lyftes under kvällen var språkutbildning, inflytande och samråd, genomförande, finansiering, diskriminering och hatbrott, samt skola, kultur och upprättelse.

När frågan om språk lyftes kom Vänsterpartiet med flera konkreta förslag.

– Vi vill se språkstipendier för att man ska kunna återta språket i vuxen ålder samt stärka rätten till modersmål i skolan. Vi vill permanenta Språkcentrums finansiering och se mer pengar till resursbiblioteken och mer läromedel på de nationella minoritetsspråken, säger Jessica Wetterling (V).

Vänsterpartiet föreslår också att språk ska räknas som en diskrimineringsgrund, precis som FN har föreslagit. De vill även se en samisk språklag.

Socialdemokraterna understryker också att mer pengar behövs till Språkcentrum och att det måste finnas ett stöd för minoritetsspråken.

– Det som finns är kaffepengar, säger Mirja Räihä (S).

Efter att den första frågan behandlats riktar sig moderator Rafael Szoppe till politikerna i panelen och understryker att minoritetslagen är lika viktig att följa som andra lagar och att det är bra att ha i åtanke under sitt politiska uppdrag.

Den andra frågan handlade om förvaltningsområden för romer och judar. Mirja Räihä (S) vill ta diskussionen vidare men vill inte lova något innan frågan diskuterats med de berörda kommunerna. Miljöpartiet vill se att frågan utreds. Vänsterpartiet har redan motionerat frågan. Kristdemokraterna har inga förslag i frågan.

– Jag är lite nyfiken på att höra hur förvaltningsområden är lösningen på den problematik vi har, säger Karin Teljstedt, (K).

Vidare diskuterades inflytande och samråd och hur det fungerar i praktiken.

– Jag tror att vi behöver utveckla samråden och det innebär att det inte är ett möte där en statssekreterare pratar i 45 minuter i sträck och sedan tillåter minoritetsgruppen att tala i två minuter. Det är inte samråd. Modellen behöver utvecklas. Men för att kunna göra det behöver man återställa riksorganisationernas statsbidrag, säger Mirja Räihä (S).

Vill ert parti höja statsbidraget för nationella minoritetsorganisationer? frågar moderatorn panelen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja. Rafal Szoppe utmanar politikerna och ställer fler frågor kring budgeten. Vänsterpartiet sticker ut med sitt svar på frågan om hur mycket partiet är berett att avsätta i budgeten.

– Vi har 68 miljoner mer till Sametinget och 175 och en halv miljon åt det anslaget som kallas för nationella minoriteter och 50 miljoner till anslaget som är borttaget för den romska minoriteten. Utöver det har jag pengar i civilsamhället och kulturbudgeten som inte ligger inom konstitutionsutskottets utgiftsområde, säger Jessica Wetterling (V).

Socialdemokraterna avsätter 10 miljoner till för språkcentrumen. Miljöpartiet har ingen siffra att dela men vill öka statsbidraget till organisationer som företräder nationella minoriteter.

– De ska ges en kraftig höjning och permanentas, säger Camilla Hansén (MP).

Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har inga siffror att dela.

Diskriminering, hatbrott och trygghet lyftes som en av de centrala punkterna. Rafael Szoppe berättar om konkreta exempel där personer i hans närhet inte kan åka kollektivtrafik utan att diskrimineras och utsättas för hatbrott.

– Många människor måste dölja sin etnicitet för att överhuvudtaget kunna finnas med i samhället, säger Rafael Szoppe innan han riktar frågan till politikerna.

Hur kommer ert parti göra för att motverka diskriminering, hatbrott och hot mot personer som tillhör de nationella minoriteterna?

Samtliga i panelen var eniga om att det är oacceptabelt med hatbrott.

– Polismyndigheten måste prioritera dessa brott i större utsträckning än de gör i dag, säger Jessica Wetterling (V).

Hon lyfter också strukturell rasism som ett problem och hänvisar till att arbetsförmedlare har sagt åt romer att inte nämna att de kan romani chib i sitt CV. Hon lyfter dualiteten i att det efterfrågas fler modersmålslärare i minoritetsspråken samtidigt som minoriteter uppmanas att dölja sitt språk.

Miljöpartiet vill stärka hatbrottsarbetet inom polisen genom utökade hatbrottsenheter och bättre internutbildning, samt förstärkt samverkan med civilsamhället.

– När det gäller hatbrott mot den judiska gruppen så har regeringen fört in rätt mycket pengar i det arbetet, säger Mirja Räihä (S). Hon lyfter att liknande arbete behöver göras för att motverka antiziganism.

Publiken ställde flera frågor mot slutet av kvällen, den sista frågan handlade om hur partierna ställer sig för eller emot en sanningskommission för romer.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar att de har motionerat för en sanningskommission för romer.

Fred Taikon avrundar kvällen och tackar alla som varit med i panelsamtalet, de nationella minoriteternas organisationer, publiken och företrädare.

– Att ni är här visar att dessa frågor tjänar uppmärksamhet och fortsatt politiskt engagemang. Arbetet för minoriteternas rättigheter börjar inte här och slutar inte här heller men kvällens samtal är ett viktigt steg på vägen, säger Fred Taikon.

LEONARDA ARCIDIACONO