"Politikerna ser det som en gest att ge tillbaka det staden fått i decennier"

Kul att se dig, nice to see you och kiva kun tulit.
Borås textilmuseum hälsar sina besökare på tre språk varav det ena är finska. Och sen följer konsekvent alla texter i museets utställning på de tre språken. Att finska är med visar hur bra Borås lyckats som finskt förvaltningsområde.

Textilindustrin har i århundraden varit Borås signum och från mitten av nittonhundratalet var näringen starkt beroende av den finska invandringen. Annica Cross, intendent på museet, såg det som en självklarhet att sätta texterna på utställningarna på finska.

Vilket glädjer Paula Wendell. Paula är verksamhetssamordnare på kommunen och den som leder arbetet med att förverkliga intentionerna med ett förvaltningsområde. Borås blev som första kommun i Västra Götaland ett finskt förvaltningsområde 2010.

I dag har kommunen förutom texterna på textilmuseet också ett väl inarbetat system i äldrevården med sammanlagt 30 demensplatser, och sex platser inom den somatiska sjukvården för finskspråkiga. Nu finns också en finskspråkig förskoleavdelning.
– Politikerna är eniga över partigränserna om att satsa för att behålla det finska språket och kulturen. Och för att det målet ska nås måste satsningen ske på barnen. De ser det som en gest att ge tillbaka det staden fått i decennier, säger Paula Wendell.

Förskoleavdelningen finns bland andra avdelningar på en nybyggd centralt placerad förskola. I gruppen är det barn och barnbarn till finska invandrare som i varierande grad fått med sig finskan hemifrån.

Avdelningen är ännu inte fullbelagd, men politikerna sa från början att det spelar ingen roll hur många som är anmälda, för här krävs en startsträcka. Och enligt förskolechefen Vivi-Ann Weineland står flera barn på tur nu när avdelningen blivit mera känd. 

En stor del av framgången med att införliva lagen gällande förvaltningsområde i Borås kommun stavas just Paula Wendell. Själv invandrad från Finland, kom hon till Borås i slutet av sextiotalet för att sy kläder på Algots syfabrik. Via dåvarande Invandrarbyrån och tolkarbete kom Paula så småningom till kommunens servicekontor och därifrån som verksamhetssamordnare. Paula har med sina erfarenheter, värdefulla kunskaper och sitt stora kontaktnät lyckats få till ett bra samråd mellan politiker, tjänstemän, de finska föreningarna och andra intressenter. Alla samråd sker kring ett tema, eller område. Ett samråd rör äldrevården, ett annat kultur, film, teater och litteratur.

För att få alla med på noterna har Paula ordnat studieresor till Finland för politiker och tjänstemän. Vid fem tillfällen har hon samlat ihop ett tjugotal personer, alltså sammanlagt ett hundratal.
- Vi börjar alltid med en ett besök hos Länsstyrelsen i Stockholm, där en handläggare redogör för lagen. Alla har förstås redan fått information här hemma, men det funkar inte att skicka ut ett papper eller ett mejl med texten, konstaterar Paula Wendell.

Reaktionerna har varje gång varit: Detta hade vi inte en aning om.
– Det måste till en redogörelse på plats, då blir alla medvetna om vad som gäller. Sen har vi fortsatt till Finland och besökt förskolor, skolor och andra institutioner.

Hon säger vidare:

– I Finland är allt i offentligheten textat på båda språken, även om de svensktalande bara utgör sex procent. Så hur svårt kan det vara att göra samma sak här, undrar Paula Wendell.

Så visar hon stolt upp hur hon fått till tvåspråkig skyltning på kommunhuset i Borås.
– Nu börjar det gå upp även för majoritetsbefolkningen här, att vi faktiskt är tvåspråkiga vi också.

BITTI INGEMANSSON

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2015-02-05