Region Norrbotten utreder möjlighet starta upp en kulturinstitution

Sofia Mörtlund, samordnare på Region Norrbotten, har arbetet med att ta fram förslaget. I sin roll som samordnare jobbar hon bland annat med att främja urfolks- och nationella minoritetsfrågor inom kulturområdet.
- Jag ska hjälpa urfolk och nationella minoriteter att utveckla sin kultur på olika sätt. Jag håller också i de centrala samråden som vi har, säger Mörtlund.

Det var för drygt ett och ett halvt år sedan som politiken inom regionen kom med uppdraget att utreda möjligheterna till en kulturinstitution för meänkieli.
- Politiken, Bengt Niska som då satt i fullmäktige, ville att regionen skulle utreda en kulturinstitution för lannan- och meänkielitalande i dialog med minoriteterna, Kulturrådet och berörda myndigheter. Vi lyfte frågan till att börja med i Almedalen förra sommaren, berättar Mörtlund. (länk?)

Under året har Region Norrbotten haft dialogmöten med minoriteterna.
- Vi har träffat dem som identifierar sig som tornedalingar, kväner och lantalaiset och så har vi samlat ihop de åsikter som kommit fram. Högt som lågt.

Region Norrbotten har också fört samtal med Institutet för språk och folkminnen, Isof, Kulturdepartementet, STR-T och Met Nuoret.
- Vi har fått stor respons på detta och det verkar finnas ett stort behov av att samla kunskapen på ett specifikt ställe, säger Mörtlund.

Utredningen kommer att föreslå att regionen ansöker om medel hos Kulturrådet för att utreda detta ordentligt under ett år.
- Vi behöver göra en ordentlig förstudie  och hoppas kunna få finansiering utifrån och därmed kunna anställa en person för uppdraget.

Sofia Mörtlund berättar att det kommit fram skiftande inspel under dialogmötena som hållits under året.
- Alla har ju olika hjärtefrågor men man har bland annat lyft behovet av en samlande funktion för kulturen och språket och en mötesplats för kulturarrangemang, berättar Sofia Mörtlund.

Isof utreder möjligheten att starta ett språkcentrum för meänkieli. Vad skulle skilja en kulturinstitution för meänkieli från ett språkcentrum?

- Det ska vi titta på i en eventuell förstudie, vilka olika roller det skulle kunna vara och hur samarbetet skulle kunna se ut, säger Mörtlund.

Hon tror att ett en kulturinstitution har ett viktigt symbolvärde.
- Man vill kunna känna att det här är vårt ställe. Det skulle kanske kunna vara ett kunskapscentrum, kanske motsvarande av den typen som Sametinget har, ett informationscenter. Men vi behöver utreda om det ska vara ett fysiskt ställe eller kanske ett digitalt eller noder som knyts ihop, funderar Mörtlund.

En annan viktig synpunkt som dykt upp är att både gamla och unga påtalat behovet av att stärka de ungas självkänsla kring sin minoritetsidentitet och att man vill öka de ungas delaktighet.

I Norge har man jobbat med liknande frågor, och därför kikar regionen på hur arbetet sett ut där när de byggt upp museet i Vadsö, ett kvänskt museet.
- Vi hoppas att en förstudie kan titta vidare på det.

Sofia Mörtlund arbetar även med att fördela verksamhetsbidrag till olika kulturorganisationer som arbetar med att kultur för urfolk och nationella minoriteter. Där har hon sett en mycket positiv utveckling de senaste åren.
- 2016 hade vi 40 projekt och fördelade totalt 1,8 miljoner kronor till kulturprojekt för urfolk och nationella minoriteter. 2018 var summan 60 och vi fördelade 2,9 miljoner kronor till dessa projekt. Det finns många kulturskapare, särskilt unga, som återerövrat sin kultur och vill skapa utifrån det. I vår kulturplan är urfolk och nationella minoriteter ett prioriterat område. Vi hoppas att framtida besparingar inom regionen inte ska påverka detta, utan att vi kan fortsätta att beakta dessa frågor.

MALIN A JUNKKA