Riksorganisationer riktar frågebatteri till riksdagspartier
–Vi vill veta vad partierna tycker. Det är många frågor att svara på och det kan verka skrämmande, men samtidigt vet vi att flera partier har med frågor om nationella minoriteter i sitt partiprogram. Jag hoppas de tar ansvar och svarar – och överglänser varandra, säger Helen Kantokoski Kviby, verksamhetschef på Sverigefinländarnas Arkiv som är en av organisationerna som står bakom utskicket.
Den 5 februari skickade riksorganisationerna ut ett omfattande frågebatteri till Sveriges riksdagspartier med en önskan om att få tydliga redogörelser för hur partierna ska stärka genomförandet av minoritetslagen och säkerställa att nationella minoriteters rättigheter får faktisk effekt.
Bakom frågebatteriet står riksorganisationer som företräder de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer, som sedan hösten 2025 har träffats i en fokusgrupp. Diskussionerna har varit många och givande, säger Helen Kantokoski Kviby som påpekar styrkan i att riksorganisationerna nu har en gemensam plattform för dialog och påverkan.
Trots att minoritetspolitiken funnits i 25 år visar återkommande nationella och internationella granskningar att staten fortfarande brister i att säkerställa de nationella minoriteterna judars, romers, sverigefinnars, tornedalingars och urfolket samers rättigheter. Särskilt allvarligt är att barn och unga inte får sina rättigheter till språk, kultur och inflytande tillgodosedda i praktiken skriver riksorganisationerna i ett pressmeddelande i samband med utskicket.
Frågorna som partierna ombeds svara på rör bland annat:
- Europarådets och FN:s kritik, inklusive implementeringen av FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP)
- Diskriminering och språk som diskrimineringsgrund
- Samrådsmodellen och möjligheterna till reellt inflytande
- Barns och ungas rättigheter
- Långsiktiga strukturer för att stärka språk och kultur
- Minoritetsspråkens ställning inom utbildning och äldreomsorg
- Strategin för romsk inkludering
- Översynen av förvaltningsområden
- Försoningsprocessen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Ungefär var tionde person i Sverige tillhör en nationell och historisk minoritet och utgör ett betydande väljarunderlag, skriver organisationerna.
Senast den 20 mars, 2026 ombeds partierna att svara. Därefter kommer svaren att sammanställas och analyseras i en rapport som ska spridas, bland annat till media.
KARIN SKOGLUND
