"Visst finns det vissa skillnader mellan oss romer i Sverige, även om vi har mycket gemensamt", säger Erland Kaldaras Nikolizson vid Romska Kulturcentret i Malmö.Foto: Fredrik Sieradzki

Romska kulturer i Sverige – starka traditioner och anpassning

Lättläst version av sidan

Svenska romer, finska romer, resande romer och utomnordiska romer. Det romska Sverige består av olika grupper med olika dialekter och många olika kulturella uttryck och traditioner.
 

- Visst finns det vissa skillnader mellan oss romer i Sverige, även om vi har mycket gemensamt, säger Erland Kaldaras Nikolizson vid Romska Kulturcentret i Malmö.

Erland tar emot minoritet.se i Romska Kulturcentret i Malmös lokaler i det som en gång i tiden var Pripps bryggeri i Malmö. Istället för kolsyra, bubblar det idag av olika former av kultur- och idrottsutövning i huset. RKC i Malmö synliggör romsk kultur över hela Sverige, från Ystad till Haparanda. Tack vare ett stort nätverk med folk runt om i landet som hjälper till med att berätta om och visa upp romsk kultur, kan RKC leverera innehåll till olika kulturevenemang med romska förtecken, oavsett geografiskt avstånd.

Erland och hans släkt tillhör vad man allmänt kallar för de svenska romerna. Det är romer som invandrade till Sverige under 1800-talet från Ryssland.
- Släkten Kaldaras tillhör de så kallade Kalderash-romerna, som kom till Sverige med min morfars farfar och hans familj på 1860-talet. Man kan säga att alla svenska romer är släkt med varandra på olika sätt, säger Erland.

Släkten Kaldaras var, liksom de flesta svenska romer, handelsmän och hantverkare. De lagade och tillverkade bruksföremål och smycken.
- I dag har de flesta av oss lämnat dessa hantverksyrken och ägnar oss till stor del åt affärer, bland annat fastighetsuthyrning eller bilhandel.

De svenska romerna talar khelderash eller khalderash, en av de fem officiellt erkända varieteter av romani chib.
- Det finns en hel del ryska ord i Khelderash, säger Erland.
De svenska romerna är i dag cirka 5 000 personer av Sveriges totalt cirka 100 000 romer.

Resanderomerna är den största gruppen av romer i Sverige på bortåt 50 000 personer.
- Denna grupp har blivit relativt assimilerad. Till skillnad från andra romer är det vanligt med att resanderomer gifter sig utanför gruppen med icke-romer.

En del resanderomer tillhör den så kallade sinti-gruppen, som traditionellt jobbar med musik, underhållning, tivoli och cirkus. Alla länder har en sinti-grupp. Kända sintis är bland annat Charlie Chaplin, jazzgitarristen Django Reinhardt och skådespelaren Michael Caine.
- Vi har musiker inom Khelderash-gruppen, men de är inte på en nivå som sinti, säger Erland.

Resanderomerna talar svensk romani, som är svenska med starka influenser av romani chib. Det har traditionellt varit ett mer eller mindre hemligt språk som bara talats i hemmet. Men många resanderomer har tappat sitt språk och det finns idag en rörelse för att få unga resanderomer att lära sig svensk romani.  

De finska romerna, eller Kalé-romerna, är ungefär lika många som de svenska romerna. De talar Kaale som är finska med starka influenser av romani chib. De utmärker sig genom sin klädsel. Kvinnorna är ofta rikt utsmyckade och bär stora kjolar. De finska romerna började komma till Sverige i slutet på 1950-talet. Gruppen har traditionellt jobbat med och ägt travhästar och stall.

De utomnordiska romerna började komma till Sverige på 1960-talet i samband med arbetskraftsinvandringen från länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. Många av dessa tillhör gruppen Lovari eller Lovara och talar en språklig varietet med samma namn. Lo betyder häst på ungerska och i dessa länder var romerna ofta hästhandlare. 
- Vi som talar Khelderash och lovari förstår varandra väl, säger Erland.

Den sista gruppen är vad många kallar för nyanlända romer, det är romer som kom i samband med krigen på Balkan på 1990-talet. De utgör tillsammans med de andra utomnordiska romerna totalt cirka 40 000 personer. De flesta av de nyanlända romer talar varieteten arli eller det närliggande gurbeti.
- Cirka 25-40 procent av arli är romska, resten är i stort sett serbiska, säger Erland som understryker att dessa nyanlända romer skiljer sig från andra romer, då de på rekordtid lyckats få jobb och integrera sig i Sverige.

Under Jugoslavien-eran lade man tonvikt på att romerna inte skulle leva som traditionella romer.
- De lyckades integreras efter 20 år i Sverige, något som det tagit 500 år för många andra romer.

- De är ofta mer assimilerade, till exempel går kvinnorna klädda i byxor i stället för kjol. Detta är inte vanligt bland andra romer som har en mer traditionell syn på manligt och kvinnligt.

Många Arli/gurbeti är muslimer, medan de andra grupperna är kristna.

Familjehögtider som barn-, dopkalas och bröllop, men även likvakor är stort för alla romer.
- När någon dött håller vi vaka dygnet runt i hela tre dagar. Folk kommer för att hedra den döde och vara med familjen i den svåra stunden, berättar Erland.

Man låter gärna bygga monument över en död far eller mor på kyrkogården.
- Många säljer nästan allt de har för att kunna bygga sådana monument. De största täcker en yta på fem gånger fem meter och är upp till tre meter höga, berättar Erland.

En annan tradition är domstolarna, där äldre familjehövdingar löser konflikter mellan två familjer. Ofta handlar det om obetalda skulder, löftesbrott och ryktesspridning. Tvisterna löses via ekonomisk kompensation.  
- De flesta romska grupper har något liknande system.
Bland resanderomerna finns dock inte något rättegångssystem.  
- Jag vet ärligt talat inte hur mycket de har kvar av denna sedvänja, säger Erland.

De flesta romska äktenskap är arrangerade och familjerna bjuder in till stora bröllop med 500 till 1 000 gäster. Men det har skett kulturförändring de senaste 20 åren vad gäller giftasåldern.
- De flesta gifter sig när de är 19-20 år idag. Förut var man gift vid 15 års ålder, säger Erland.

En annan förändring är att föräldrarna frågar ungdomarna om de vill gifta sig med den person som föräldrarna valt ut.
- I den väldigt traditionella romska världen är detta en stor förändring, säger Erland.
Att giftermålsåldern gått upp ett antal år är också ett tecken på att i stort sett alla unga romer går ut grundskolan och allt fler genomgår en gymnasieutbildning.

FREDRIK SIERADZKI

 

Sidan uppdaterad 2020-02-17