Romska boplatser har fått historiska skyltar
- Skyltarna är jätteviktiga, platserna är en del av Sveriges historia och en del av vårt kulturarv som försvinner om de inte uppmärksammas. I städerna byggs många platser över och försvinner om man inte märker upp platserna.
I Flatens naturreservat söder om Stockholm finns två av de fyra skyltarna som Stockholms stad tagit fram tillsammans med Fred Taikon. Skyltarna markerar platserna där romska läger låg mellan åren 1959-1963. Lägerplatserna var tänkta att vara tillfälliga men blev kvar i flera år innan romer kunde flytta in i lägenheter.
Flatenvägen som leder fram till Skarpnäckslägret har inte blivit plogad än. Fred Taikon pulsar fram i snön med en isskrapa från bilen. Det är mycket snö som han först måste borsta bort innan han kan skrapa ren skylten från is.
- Det var här i Flaten vid denna skylt som vi började invigningen av de historiska skyltarna. Vi hade hyrt en buss som körde de som var intresserade till alla fyra boplatser, Flaten, Ekstubben, Hammarbytäppan och Tantolunden. Hela rundturen avslutades med att jag tog alla på en vandring i min barndoms fotspår i Tantolunden på Södermalm.
Varje skylt invigdes var för sig med tal och berättelser från tiden i lägret. Bland annat deltog politiker och tjänstemän från Stockholms stad.
- Här vid ingången till det gamla lägret var det ett tält med kaffe och förtäring som Skarpnäcks stadsdelsförvaltning hade ordnat, säger Fred och visar en öppning mellan träden.
Det finns inte några tydliga spår av det gamla lägret mer än en öppning i terrängen. Senare har en mast och ledningar byggts på platsen. Lite längre bort ligger en populär badplats och hela naturreservatet är ett välbesökt rekreationsområde. Då på 1950-talet var platsen avlägset placerad och långt från bebyggelse och serviceutbud. Naturreservatet fanns inte heller eller motorvägen som brusar alldeles i närheten.
Stockholms stad lät iordningsställa lägret 1959. Lägret hade indraget el, vatten och torrdass. I början bestod lägret av tält och cirka 10-15 vagnar men efter hand också av egenbyggda baracker och stugor. Fred berättar att barnen gick i närliggande skolor och de vuxna försörjde sig på bilhandel. De gamla traditionella yrkena som förtenning och kopparslageri var inte aktuella längre. Skarpnäckslägret var i bruk 1959-1963. Efter att lägret stängdes och de boende börjat att flytta in i lägenheter, anlades en stenkross på samma plats.
I projektet Stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet genomförde arkeologer, etnologer och romska företrädare en arkeologisk undersökning i Skarpnäckslägret hösten 2015 och våren 2016.
- Det gjordes många fynd men tyvärr var det inte många som härrörde från lägertiden, säger Fred.
Han tror att det beror på att marken byggts på med flera lager jord och sten för att bygga nuvarande mast och ledningar. Från början var boplatsen åkermark men Stockholms stad lät anlägga sten och grus för att marken skulle hålla bättre för de tunga vagnarna, något som påträffades vid den arkeologiska undersökningen. Tillsammans med den arkeologiska undersökningen samlade forskare in äldre arkivmaterial som kartor, fotografier, intervjuer, tv-reportage och intervjuade romer som själva bott eller som haft släktingar som bott på lägerplatserna.
Några kilometer bort ligger Ekstubben som i dag är precis beläget bredvid motorvägen. Fred visar skylten och pekar lite längre ner där lägret en gång låg. I dag finns en bom som hindrar bilar från att köra in. De sista romerna lämnade Ekstubben 1964 men lägret fanns kvar i bruk som lägerplats för romer som kommit till Sverige från andra delar av Europa i ytterligare några år. Utöver de fyra boplatserna som fått historiska skyltar finns det många fler platser att uppmärksamma, menar Fred.
- I dag byggs det till exempel flyktingbostäder på en plats i Örby i Stockholm, en plats som kallas Longo than som betyder den långa platsen. Tyvärr sker detta på många andra ställen idag, avslutar Fred.
KARIN SKOGLUND
