Artiklar

Samråd ska ge minoriteterna egenmakt

Nationella minoriteter ska ha inflytande och samråda med kommunen. Det står i lagen. Diana Nyman är ordförande i romska rådet i Göteborg. Hon är van vid samråd. 
– Det handlar om att romer är experter på sina frågor, säger hon.


Samråd är ett slags möte där till exempel en kommun lyssnar på vad en nationell minoritet tycker. Det går till så att kommunen träffar några personer från en nationell minoritet. Man kan diskutera problem eller prata om olika frågor. Kommunen lyssnar på vad den nationella minoriteten tycker. Sedan kan de använda deras åsikter när de fattar beslut.

Göteborgs kommun är ett bra exempel på när samråd fungerar. Här träffas kommunen och några ur det romska rådet en gång i månaden. Utöver det har de särskilda samråd om till exempel boende eller utbildning. De som sitter i det romska rådet representerar andra romer i Göteborg. De får lön för att de är med på samråd.

Så ser det inte ut i resten av Sverige. Många kommuner har inte samråd alls, eller väldigt sällan. Ofta får de som representerar en nationell minoritet ingen lön. 

Diana Nyman säger att det inte var enkelt i början. Hon tycker att det har tagit flera år för kommunen att verkligen känna förtroende för romer. Idag tycker hon att romer har större möjlighet att påverka beslut i Göteborg. Samtidigt finns det mycket arbete kvar. Samråd är svårt, säger Diana Nyman, eftersom de som representerar en minoritet bara kan komma med åsikter. De kan inte påverka på riktigt. 
– Det finns kunnighet hos romerna. Men när de inte kan påverka blir det tjänstemän på kommunen som driver frågorna. Och tjänstemännen har inte kunnighet om den romska minoriteten. Då blir det inte bra beslut.

Poängen med samråd är att ge nationella minoriteter egenmakt. Egenmakt handlar om att känna att man har makt över sin egen situation och framtid. Man kan vara med och bestämma över sådant som är viktigt för en själv. Forskare säger att nationella minoriteter i Sverige måste få starkare egenmakt. Då kan de själva se till att deras språk och kulturer inte försvinner.

Det står i lagen att nationella minoriteter ska ha samråd med kommuner och myndigheter. Det beror på att de som tillhör de nationella minoriteterna är så få. När en grupp är väldigt liten i jämförelse med alla andra i ett land, är det lätt att deras frågor glöms bort. Därför får de extra tid och utrymme på samråd.

Josefina Lundgren Skerk är representant för sametinget i många samråd, ofta med myndigheter. Men hon skulle hellre vilja ha samråd med ministrar i regeringen. För ministrar kan se till att lagar ändras.
– Det räcker inte att prata med myndigheter, de kan inte göra de förändringar som behövs om lagen inte är tillräckligt bra.

Hon tycker att det måste komma regler för hur samråden ska genomföras. När samråd fungerar tycker hon att de kan vara bra.
– Om man sitter ner i god anda och försöker komma överens, då är samråd en väldigt bra modell.

Karin Fingal

Sidan uppdaterad 2016-03-17