Elina Kangas, språkvårdare i meänkieli. Institutet för språk och folkminnen. Foto: Malin A Junkka

Språkseminarium om meänkieli

I november ordnar Språkrådet för första gången ett språkseminarium i meänkieli. Det hålls i Uppsala denna gång men ska vara ett återkommande evenemang som ska hållas på olika platser i landet, säger Elina Kangas.

Hon är språkvårdare i meänkieli på Språkrådet sedan cirka 1,5 år tillbaka.
- Jag har tagit in synpunkter på vad man vill ha på seminariet och så har jag mina egna idéer, säger hon.

Innehållet på seminariet har en bredd med allt från forskare till föreningar som kommer att dela med sig av sina erfarenheter -  med fokus på språket ur olika perspektiv. Seminariet är öppet för alla som har en relation till meänkieli men det krävs en anmälan. Det är kostnadsfritt.
- Seminariet riktar sig till talare, intresserade, de som har rötter där språket talas och även till dem som inte kallar språket för just meänkieli, som är den officiella beteckningen, till alla olika varieteter, säger Elina Kangas.

Birgitta Rantatalo, STR-T, ska tala om olika dialekter och vad som skiljer dem åt (föredraget hålls på meänkieli), minoritetssamordnaren Anne-Marie Angeria, Viktoria Björklund och Nils-Bertil Heikka ska berätta  om hur Luleå kommun jobbar med nationella minoriteter och Anna-Kaisa Räisänen, från Kvänska insititutet i Norge, ska på kvänska delge hennes kunskaper om hur man kan få fler talare i ett litet språk.
- Hon ska vara med via en film. Det är både ekonomiskt och klimatsmart, säger Elina Kangas.


STR-T:s lokalavdelning från Uppsala och Stockholm ska informera om sitt arbete och de utmaningar de stöter på i sitt arbete med språket (också på meänkieli). Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor och kommentera efter varje föredrag. Och UR kommer att finnas på plats för att filma och sedan kommer materialet att finnas på UR:s hemsida att titta på i efterhand, textat. 
- Seminariet avslutas med ett föredrag om folktro i Tornedalen av Tommy Kuusela, där materialet kommer från vårt eget arkiv, säger Elina Kangas som tycker sig se positiva förändringar i attityderna gentemot meänkieli.

- Om vi pratar om språkrevitalisering kan vi inte förutsätta eller utgå från att alla vill eller har möjlighet att ta tillbaka meänkieli eller lära det från början. Att börja ta tillbaka språket  kan väcka olika känslor och det är inte alltid oproblematisk. Vill man lära sig ett nytt språk kräver det mycket engagemang och tid – ofta mer än vad människor tror, säger Kangas.

MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2019-09-25