Teater om tvångsförflyttningarna under Jokkmokks marknad

För 100 år sen inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer, en del av ”den samiska historien som är som ett skoband som har huggits av”, ett citat som ramar in föreställningens vittnesmål. Det är Uppsala stadsteater i samarbete med Giron Sámi Teáhter som har tagit sig an den Augustprisade boken från 2020 ”Herrarna satte oss hit” av Elin-Anna Labba.

Fyra skådespelare på scen, en enkel scenografi med en stor orange presenning, lassorep hängandes från taket och bänkar av trä och vattendunkar som fick fylla olika funktioner under föreställningen. Två av skådespelarna varvade repliker på svenska och samiska som textades på en duk. Många kände igen en av dem, Lene Cecilia Sparrok som hade huvudrollen i filmen ”Sameblod”. På den stora duken projicerades svartvita foton av tvångsförflyttade samer som varvades med inspelade äldre jojkar och vittnesmål.

1905 upplöstes unionen mellan Norge och Sverige och samer i Sverige som flyttat med sina renhjordar till den norska kusten och öarna under våren fick problem då de nya gränserna skar över betesland och släktband. 1919 beslutades om en renbeteskonvention i förhandlingar mellan Norge och Sverige som begränsade de svenska samerna rätt till betesland i Norge. Konsekvensen av detta blev att många samer stod utan sommarbetesland för sina renar. Det löste svenska myndigheter genom en så kallad dislokation av samiska familjer. Samerna själva kallar det Bággojohtin (tvångsförflyttning).

”Det året herrarna satte oss hit är det året göken gal. Det var tvång, det var ingen som ville hit”, säger Ánné-Márjá en av de tvångsförflyttade i föreställningen. Staten ansåg att eftersom samerna var nomader kunde de flyttas på, men ”en människa som lämnar sina marker har inte kvar sitt hem”. Dillá en annan tvångsförflyttad säger ”Vi hann aldrig ta farväl”.  Om samerna inte flyttade söderut eller om renarna passerade gränsen till Norge tvingades de till böter. De tvångsförflyttade var ofta inte välkomna av de renskötande samerna som redan bodde i områdena söderut och det resulterade i motsättningar bland annat eftersom grupperna hade olika sätt att bedriva renskötsel på.

1925 beslutade svenska staten att använda tvångsförflyttning som en metod. I en första omgång flyttades samer till områdena runt Jokkmokk, Gällivare och Arjeplog, i en andra omgång till Jämtland och Västerbotten.

För många i Sverige är tvångsförflyttningarna okända, också bland samer själva. Det är en sårig historia som har skapat motsättningar mellan samer än idag och många samer i Jokkmokkspubliken tittade på föreställningen med en egen familjehistoria av tvångsförflyttningar i bagaget. Veronica Labba var en av dem vars morfars familj tvångsförflyttades till Jokkmokksområdet från områdena runt Karesuando.

-Jag har faktiskt inga minnen av att vi har pratat särskilt mycket om det i släkten.

Hon vet inte riktigt varför, kanske var det för känsligt att minnas, funderar hon.

-Men berättelserna i föreställningen berörde mig verkligen på ett personligt plan med personporträtten, vittnesmålen och jojkarna på samiska.

KARIN SKOGLUND

Regi: Malin Stenberg

Manus: Stina Oscarsson

Skådespelare: Anna-Lena Efverman, Vincent Grahl, Paul Ol Jona Utsi och Lene Cecilia Sparrock

Just nu turnerar ”Herrarna satte oss hit” runt om i landet. Du hittar turnéplanen här:

https://www.samiteahter.org/evenemang/