Ungdomsförbunden: ”Vi vill ha samråd om vår vardag”
–Vi har misslyckats med att nå de unga, vi måste jobba mer med delaktighet så vi frågade ungdomsförbunden och fick svar vad de inte vill ha. De svarade: ”Vi vill inte ha samråd om samråd. Vi vill ha samråd om kultur och skola – om vår vardag.”, inledde Simon Strömberg, moderator från Kulturrådet.
Kulturrådet har gemensamma samråd med nationella minoriteter tillsammans med myndigheterna Institutet för språk och folkminnen och Kungliga biblioteket och trots upprepade försök att nå ungdomar konstaterade de att delaktigheten från unga var otillräcklig.
–Så vi lät de unga sätta agendan. Vi jobbade med storytelling och satte lyssnandet i fokus, fortsatte Simon.
Workshopen Kulturrådet ansvarade för hösten 2023 med unga deltagare från hela Sverige resulterade i korta filmer som ungdomarna gjorde själva där de fick berätta om vad det innebär att vara ung och minoritet. Seminariepubliken på Folk och kultur fick titta på några filmer, bland annat Alexandras där hon berättar om sin förebild, sin farmor från Finland.
–Det var ett jättekul, annorlunda och ett jättebra sätt att skapa tillsammans. Inte som att sitta på ett samråd och inte veta vad det jag säger tar vägen, sa Alexandra Salmi, styrelseledamot i Sverigefinska ungdomsförbundet.
Alla ungdomsförbunden var representerade på seminariet förutom Sáminuorra som fick förhinder. Som en inledning fick panelen berätta om sina organisationers verksamheter och utmaningar som kunde sammanfattas i: ideellt arbete, ekonomi och lokaler.
Varför har ni valt att engagera er? frågade Simon Strömberg.
–Jag vill inte att mitt språk och min kultur ska dö ut. Man bli lätt hemmablind, men jag vill att fler ska uppleva vad vi har i Tornedalen, sa Evelina Estola, styrelseledamot i Met Nuoret.
Alexandra som har gått på sverigefinsk förskola och skola menade att det var den sverigefinska identiteten och tillhörighet som ledde henne till Sverigefinska ungdomsförbundet som hon då inte visste fanns.
–Det var först när jag började gymnasiet som jag förstod hur stor del det sverigefinska var av mig.
Simon ledde vidare samtalet till förebilder och stolthet: berätta om något du är stolt över?
–Jag är stolt över att jag vågar vara öppet judisk i Sverige, sa Sharon Vos, kassör i Judiska ungdomsförbundet.
–Och jag är stolt över att vara rom, stolt över att jag kan det romska språket och över allt det vår förening gör, sa Elin Bengtsson Denaj, kassör i Gävleborgs romska internationella förening.
De fick svara på aktuella frågor som ungdomsförbunden driver och Evelina menade att Met Nuoret vill sprida sanningskommissionens rapport till ungdomar och Sharon lyfte den ökande antisemitismen.
–Jag känner en oro att ingen kommer våga vara öppet jude i Sverige i framtiden. Vi som sitter i styrelsen måste vara öppna med vår judiska identitet, annars blir det svårt att engagera sig.
Alexandra lyfte den felaktiga kopplingen mellan sverigefinsk identitet och att kunna tala finska.
–Den sverigefinska identiteten handlar mycket om det finska språket, så många kanske tror att de inte är sverigefinnar för att de inte kan språket, men vi välkomnar alla, det är en av våra viktiga frågor.
Deras slutliga medskick till publiken handlade om nyfikenhet, öppenhet och att lyssna.
–Det finns en massa stereotyper om romer, stötta och var öppen om någon vill berätta, sa Elin.
–Jag har inte träffat en enda jude som inte har varit utsatt för antisemitism, det enda sättet att undkomma är att inte berätta. Vi är tvungna att gömma vår judiska identitet. Snälla, läs förslagen i utredningen att stärka judiskt liv i Sverige, vi klarar inte att bekämpa antisemitismen själva, sa Sharon.
KARIN SKOGLUND
