
”Varför försvinner alla ord i huvudet när jag ska prata?”
På årets modersmålsdagar som anordnades av Institutet för språk och folkminnen, Isof och Skolverket föreläste socionomen Jane Juuso om språkspärr, hur den yttrar sig och vad man kan göra åt det.
–Jag funderade varför folk gick kurs efter kurs, men inte började att prata, då gjorde jag en kurs med utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi, berättar Jane Juuso, som själv är samisktalande och har arbetat på språkcentret Isak Saba Senter i Nesseby kommune, Norge – och skrivit en bok om språkspärr.
Jane Juuso börjar med att konstatera att det finns många olika sätt att vara modersmålstalare på, vissa har lärt sig språket som barn, andra som vuxna och vissa talar bara språket i särskilda situationer eller med vissa personer. Oavsett handlar det ofta om identitet och bekräftelse att kunna prata sitt modersmål och det kan därför upplevas som en sorg, en saknad och skamligt att förlora modersmålet. Många i omgivningen säger ”men det är ju bara att prata”, men när man pratar blir man rättad och påminns om det man inte kan och språkspärren gör sig påmind.
–Varför är det så svårt att prata? Varför har vi strategier för att undgå att prata vårt modersmål? Varför försvinner alla ord i huvudet när jag ska prata? Det bottnar i rädsla, vi törs inte, vi har katastroftankar, negativt självfokus och det blir en vana att inte prata och vi stannar i vår komfortzon.
Jane Juuso menar att vi är fångar i våra egna tankar om dåtiden och framtiden och vi påverkas av omgivningens åsikter och attityder.
–Även vårt bagage påverkar oss. Vad tänker jag om dåtiden och framtiden? Mina tankar påverkar också mina känslor. Vi fastnar i offerrollen och vi tvingas inte utmana oss. Men är våra tankar trovärdiga? Vi tror att det vi tänker är verkligheten, men vi kan lura våra tankar, menar hon.
Hur kommer man över sin språkspärr?
–Man måste ut från offerrollen, bort från komfortzonen och våga säga fel. Det tar tid att lära sig! Det är att slita och kämpa. Man kommer alltid i en svacka eller känslan av att ta ett steg tillbaka, det är mer regel än undantag.
Styrkorna att fokusera på enligt Jane Juuso är motivation som hon menar är den viktigaste faktorn för att få till en förändring, men också att göra det till en vana att prata, skapa målsättningar, skaffa sig ett språknätverk och eventuellt en mentor.
Vad kan andra modersmålstalare göra för att stötta?
–Uppmuntra andra att prata, prata när barn och unga hör, prata på språket även om personen svarar på svenska och sluta rätta personen.
Men det kanske viktigaste av allt, menar hon, är att ändra förhållningssätt till modersmålet.
–Se inte bara alla problem med språket utan se på ditt modersmål som din glädje, ditt hjärtespråk.
KARIN SKOGLUND