Vi tillhör Visst Sveriges historia

– Vi ville reagera på beslutet, därför grupperade vi oss för att visa att vi visst tillhör Sveriges historia, säger Alexandra Salmi, redaktör för boken Vi tillhör visst Sveriges historia.

Alexandra Salmi har varit engagerad i minoritetsfrågor i över fem år. Tidigare var hon ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet och nu är hon redaktör för boken Vi tillhör visst Sveriges historia.

Det var under ett panelsamtal på Göteborgs universitet som en paneldeltagare nämnde att Skolverket hade beslutat att plocka bort nationella minoriteter ur historieundervisningen.

– Jag blev först blev helt stum när jag hörde om beslutet. Det här var något jag inte alls hade någon aning om, berättar Alexandra Salmi.

Hon började ifrågasätta och kunde inte förstå varför beslutet tagits och hur det ens var möjligt. För Alexandra Salmi är det helt orimligt att ta bort de nationella minoriteterna ur den svenska historieundervisningen.

– Det här är helt galet eftersom det är på grund av de historiska omständigheterna som vi har blivit nationella minoriteter, säger hon och fortsätter:

– Senare hörde jag någon som sa att det inte går att göra något åt beslutet eftersom det är ett tungt beslut och att vi är bara små individer som inte kan påverka ett sådant beslut, men sedan kom jag på att det kan vi visst göra. Vi kan reagera!

Känslan av att kunna reagera på beslutet blev startskottet för en kampanj som den Sverige-Finska ungdomsförbundet drev tillsammans med andra nationella minoriteters ungdomsförbund.

Alexandra Salmi ser kampanjen som en aktivistisk aktion, ett svar på Skolverkets beslut, som blev en rikstäckande insamling av berättelser under namnet Vi tillhör visst Sveriges historia.

– Det är med hjälp av historiska berättelser som det går att finna evidens i att vi minoriteter tillhör Sveriges historia. Vi uppmanade unga från förskoleåldern upp till trettio år att skicka in berättelser till oss.

Berättelserna skulle spegla verkliga erfarenheter med ett nutida och ett historiskt perspektiv, där kulturarv och släkthistoria gärna fick vävas in med tankar om hur det är att tillhöra en nationell minoritet. 

– Allt välkomnades. Dikter, texter, teckningar – det viktiga var att det skulle gå att trycka i en bok.

Det var en utmaning att få in material i början, därför bestämde de att resa runt i landet för att möta unga och skapa direktkontakt med målgruppen. Det skulle vara ett komplement till marknadsföringen i sociala medier med förhoppningen att nå ut och få in fler berättelser som representerar hela landets nationella minoriteter. Resorna finansierades av Sverigefinska ungdomsförbundet och det var Alexandra Salmi tillsammans med olika styrelseledamöter eller generalsekreterare som reste.

– Vi har haft skriv-workshops och föreläsningar och allt möjligt runt om i hela Sverige. Vi var bland annat i Stockholm, Göteborg samt Kiruna och på flera orter som jag inte hade varit i tidigare, säger Alexandra Salmi.

På resorna träffade de barn från förskolan till högstadiet men också studerande på vuxenutbildning. Alexandra Salmi kan se att resorna gav goda resultat – direkt dialog fungerade bättre digital insamling.  

– Det kändes som vi alltid lämnade rummet med en känsla av meningsfullhet. När man ses på riktigt är det lättare att få igång en dialog och att få folk att reflektera. Det blir mer naturligt än att man försöker övertala någon genom sociala medier då det är en större tröskel att faktiskt skriva ner sin berättelse om det sker online.

När kampanjen och resorna nått sitt slut visade det sig att det kommit in en stor mängd svar från hela landets unga nationella minoriteter.

– Vi satt där med en hög av berättelser!

Materialet har hon fått hjälp att sammanställa av Alicia Wetsermark, projektanställd på Kulturskolans Unga berättar. Hon arbetade med layouten, hjälpte till att sammanställa allt som kommit in och förberedde materialet inför tryck.

– Det har varit jätteroligt att samarbeta med Alicia Westermark, jag hade inte klarat av att sammanställa allt själv och få boken klar på egen hand.

Nu hoppas Alexandra Salmi att boken ska spridas i skolor och vara ett stöd i undervisningen.

– Jag hoppas boken kan bidra till att fler kan familjära sig med nationella minoriteter och att den kan synliggöra oss och vår historia på ett sätt som går att ta till sig, säger Alexandra Salmi.

LEONARDA ARCIDIACONO