Polisen och rättsväsendet måste agera kraftigare mot hatbrott och få mer utbildning, myndigheter måste få tydligare uppdrag att arbeta mot rasism och det borde tillsättas en hatbrottsdomstol. Det var några av de förslag på åtgärder som diskuterades vid det rundabordssamtal om hatbrott med rasistiska motiv som Kommissionen mot antiziganism och Delegationen för migrationsstudier – Delmi – kallat till.
– Det är motivet som avgör om ett brott ska ses som hatbrott eller inte. Hatbrott är handlingar som syftar till att inte bara kränka en individ utan en hel grupp av människor och det bottnar i bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Straffet blir och bör därför vara hårdare än andra brott, inledde Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism, det rundabordssamtal om rasistiska hatbrott som hölls i Stockholm den 16 mars.
Rundabordssamtalet samlade ett 30-tal representanter för det civila samhället och myndigheter, bland annat Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, Polismyndigheten och Justitiekanslern.
Thomas Hammarberg berättade vidare om kommissionens iakttagelser när det kommer till antiziganistiska hatbrott.
– Det är ytterst få anmälningar som görs och av dem är det ett fåtal som leder till åtal. En förvånansvärt hög andel av hatbrotten rör dessutom barn, vilket är särskilt oroande, sa han.
Joakim Palme, ordförande i Delmi, betonade också att hatbrott får konsekvenser både för den individ som utsätts och för den grupp som individen representerar.
– Hatbrott påverkar möjligheten att delta som en likvärdig medborgare i samhället, sa han.
Soraya Post, ledamot i Kommissionen mot antiziganism och en av talarna under dagen, betonade att det är antiziganismen i samhället som leder till hatbrott mot romer.
– Antiziganismen i dag bygger på en 500-årig historia av rasism mot romer. Det har lett till en avhumanisering och en legitimering av våldet mot romer. Just nu befinner vi oss i en tid där vi måste kämpa för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter!
Hon betonade också att Skånepolisens register över nästan 5 000 romer har urholkat förtroendet för Polisen hos romer.
En annan talare var Aya Mohammed, regionchef för Svenska Muslimer för fred och rättvisa. Hon berättade om muslimska kvinnors utsatthet för islamofobiska hatbrott.
– 70 procent av alla islamofobiska hatbrott sker mot kvinnor. Sjalen blir en symbol för islam och vi blir därför synliga måltavlor. Hatbrott skapar otrygghet och begränsar religionsfriheten.
Hon framförde flera åtgärdsförslag för ett mer effektivt arbete mot rasistiska hatbrott.
– Det bör inrättas en hatbrottsdomstol, hatbrott bör få en egen brottsrubrik och det bör finnas en enhet för hatbrottsåklagare som systematiskt kan kartlägga och analysera hatbrotten för att lättare kunna motverka dem. Det bör också finnas ett oberoende organ som får uppgiften att granska rasismen inom Polisen.
I diskussionen var det flera som tog upp bristen på kunskap som påverkar möjligheten att lagföra hatbrott. Det gäller Polisen, men också domstol- och åklagarväsendet, eftersom så få rasistiska hatbrott leder till åtal och fällande dom.
– Kunskap om vad som utgör hatbrott måste in i grundutbildningarna för polis, åklagare och jurister, sa Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten.
Flera deltagare menade också att det är viktigt att ställa krav på Polisen och andra aktörer.
– Staten måste mer effektivt utreda och lagföra hatbrott. Staten som aktör måste både agera men också se till att den i sig inte begår fel och kränker människor. Justitiekanslern har en viktig roll i sammanhanget och i synnerhet i frågor om hets mot folkgrupp, sa John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
– Polisen ska verka i det allmännas intresse och vårt uppdrag är att tjänstgöra medborgarna. Det innebär att man kan och ska ställa krav på oss. Myndigheten måste också spegla samhället och så är det inte idag. Vi saknar till exempel poliser som har utländsk bakgrund eller som till exempel är romer, sa Eva Nordman Sund som samordnar hatbrottsarbetet vid Polisen.
Andra åtgärdsförslag som diskuterades vid rundabordssamtalet var att flera myndigheter bör få uppdrag i sina regleringsbrev att arbeta mot rasism, att vitboken om samhällets övergrepp och kränkningar mot romer under 1900-talet ska spridas till en större krets och vara gratis samt riktade medel till forskning om hatbrott.
Joakim Palme avrundade samtalet med att peka på behovet av att arbeta mot hatbrott genom att rikta in sig på att bekämpa rasism och normer.
– Det är samhällsstrukturerna som ligger bakom hatbrott med rasistiska motiv. Vi har alla ett ansvar för att motverka dem.