«Vi måste öva vuxna och barn i empati»

Barnboksförfattaren och människorättskämpen Katarina Taikon har skapat en större medvetenhet om romer för flera generationer. Alla som är födda på sextio- och sjuttiotalet minns nog Katitziböckerna och teveserien om den romska flickans liv. 2015 gavs böckerna ut på nytt för en ny generation att upptäcka.

Förra året hade också filmen ”Taikon” premiär. Filmen baseras på Lawen Mohtadis biografi om Katarina Taikon, ”Den dag jag blir fri”, och har regisserats av henne och Gellert Tamas.
- Det är en stark film och vi ville nå ut maximalt där den skulle kunna göra mest nytta. Vi ville jobba på samma sätt som Katarina Taikon och se till att nå barnen, säger Åsa Jacobsson, projektledare och medproducent för filmen.

Därför startades projektet Katarina Taikon – verktyg för tolerans och mänskliga rättigheter. Sveriges Internationella Roma Filmfestival, SIRF, fick frågan om ett samarbete och de tackade ja direkt.
- Det här är precis vad vi i föreningen jobbar för, att nå lärare som ska lära elever om romernas kultur, historia och språk, säger Domino Kai.

Målet med projektet är att prata om allt från tiggare till mänskliga rättigheter. Det viktiga är att bemöta fördomar och att skapa en empati. De hade hört talas om barn som lekte tiggare på förskolor och satt med en filt på sig för att dölja skinnjackan man hade under. För egentligen är ju tiggarna inte fattiga.
- Det är precis sådant som vi måste bemöta, man måste kunna svara på barnens frågor. Och svåra frågor kräver verktyg, säger Domino Kai.

På sajten taikon.se har man samlat handledningar riktade till förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Tanken är att man med de yngre barnen kan läsa Katitziböckerna och prata om orättvisor, fattigdom och att låta barnen föreställa sig hur det skulle vara att leva som hemlös. Medan de äldre eleverna kan se filmen Taikon och prata om identitet, att tvingas dölja vem man är och ha diskussioner om filmens budskap. Filmhandledningen för de äldre eleverna är ambitiös och spänner över 24 lektioner. Vilket kanske kan få den bästa av lärare att rygga tillbaka. Men projektledarna lugnar med att man kan välja att använda så mycket man hinner med.
- Det vore ju en dröm om de hann med allt. Men det viktiga är att man får ett samtal och kan vinna tillbaka medmänsklighet. Att inte bara betrakta någon som far illa i samhället, säger Domino Kai.

Enligt honom har polisregistret över romer och behandlingen av tiggare kastat hela utvecklingen bakåt. Framstegen för romers rättigheter fick sig en rejäl törn. Domino Kai som också är sakkunnig i Europaparlamentet efterlyser en diskussion om varför länderna i Europa är villiga att hjälpa flyktingar men inte romska EU-medborgare. Därför visades filmen nyligen för parlamentariker och politiska sekreterare i Bryssel.
- För flyktingar ordnas det med hjälp och bostäder, och med all rätt. Men varför får inte de romska EU-medborgarna samma hjälp? Vi inkluderar inte romer, än i dag. Varför? Man kan bli så otroligt frustrerad.

Han påpekar att Sverige är duktiga på att samla pengar till behövande och vara faddrar men när det kommer till romer är synen en annan.
- Jag önskar att man skulle ha något slags faddersystem för tiggande romer som kommer till Sverige. Hjälp en familj i tre månader.

Åsa Jacobsson säger att människor lätt får en negativ känsla när de ser tiggarna och man måste fråga sig varför.
- Vi måste öva vuxna och barn i empati. När vi ser trasiga människor leder det till hat och äckel, när det naturliga borde vara empati. Därför menar vi att man måste börja prata med barnen och ge lärarna verktygen.

Hittills har projektet nått runt 700 lärare i åtta kommuner runt om i landet och det har gjorts ett tiotal klassvisningar av filmen. Det sjösätts nu också ett lärarforum på sajten och specialpedagogen Angelica Ström, Katarina Taikons dotter, kommer att chatta med lärare som behöver råd och stöd. Hon deltar också på filmvisningar och i skolor.
- Det här handlar om att Sverige faktiskt inte bara har en fin historia. Filmen och det här projektet ställer frågor om svenskheten och ifrågasätter välfärden och folkhemmet, säger Åsa Jacobsson.

Domino Kai menar att Sverige är i ett vägskäl där högerextrema strömningar hotar att ta över.
- Om inte alla goda krafter går ihop och står upp mot det som händer kommer vi att få ser mer hat. Och det hatet kommer att gå vidare till fler folkgrupper.

En annan viktig del i projektet är att stärka romerna själva, påminna dem om Katarina Taikons budskap. Filmen har haft en inverkan, särskilt på unga romska tjejer.
- De ser Katarina som den stjärna hon faktiskt var. Det handlar om kraft och stolthet. Det är häftigt med en romsk hjältinna, säger Åsa Jacobsson.

Domino Kai instämmer:

- Genom att belysa henne får vi andra aktivister att lysa. Det är jätteviktigt att visa att romer kan, vill och gör trots att samhället försöker stänga dörren. Hennes envishet påverkar andra.

Projektet vill också nå ut till vuxna som kanske inte självmant går och ser filmen. En förhoppning är att filmen ska finnas med i utbildningar för poliser, väktare, socionomer och anställda på arbetsförmedlingen.

ANN-HELÉN LAESTADIUS