Artiklar
Bajit, det judiska kultur- och utbildningshuset i Stockholm. Fasaden pryds av en Davidstjärna. Foto: Karl Gabor

Judisk identitet

Judar härstammar från området runt dagens Israel, men kom från de första århundradena före vår tideräkning att börja bosätta sig omkring Medelhavet. Ibland var denna förflyttning frivillig, men oftast påtvingad. Under tidig medeltid splittrades den judiska diasporan i framför allt två större delar – de judar som levde under kristendomen (ashkenasiska judar) och de judar som levde under islam (sefardiska judar).

 

Ashkenasiska Judar

Ashkenasiska judar härstammar framför allt från Central- och Östeuropa. Deras historia kan spåras tillbaka till tidig medeltid, där de främst levde i västra Frankrike och Tyskland. Under senare delen av medeltiden började en migration till östra delarna av Europa. Bland ashkenasiska judar var jiddisch utbrett som språk. Man brukar även tala om en speciell jiddischkultur som har präglat musik, matkultur, litteratur med mera.

Sefardiska Judar

Sefardiska judar härstammar främst från Iberiska halvön (Spanien och Portugal). Efter den spanska inkvisitionen på 1400-talet, som innebar tvångsdöpning och förföljelse av judar, förflyttade sig de sefardiska judarna till Nordafrika, Mellanöstern och delar av Sydeuropa. De talade ofta ladino, ett språk baserat på gammalspanska med influenser från hebreiska och arabiska. Sefardiska traditioner skiljer sig till viss del från ashkenasiska genom gudstjänstseder, musik och matvanor.

Religiösa inriktningar

Inom judendomen finns olika religiösa inriktningar, som sinsemellan gör olika tolkningar av hur judiska lagar och traditioner ska praktiseras. Alla judiska församlingar i Sverige är enhetsförsamlingar, vilket innebär att de samlar judar från alla inriktningar. Väldigt generaliserande och översiktligt kan man dela in dem enligt nedan:

Ortodox Judendom: Denna inriktning betonar en mer strikt efterlevnad av Halacha (judisk lag) och traditionella värderingar.

Konservativ Judendom (Masorti): Väldigt förenklat kan man kalla konservativ judendom en mellanväg mellan ortodox och reformjudendom. Konservativa judar bevarar traditionella element samtidigt som de också inför en del förändringar i sättet att efterleva judisk lag.

Reform judendom: Denna inriktning betonar individens självständighet i tolkningen av judiska lagar och traditioner.

Progressiv judendom: Inom den här inriktningen har man en långt större tolerans för ändringar av traditioner och nytolkningar av judisk lag.

Ultraortodoxa judar: även kända som Haredi-judar. Inom gruppen ultraortodoxa judar finns en rad varieteter. Men dessa grupper finns i stort sett inte i Sverige - förutom gruppen Lubavitsh (Chabad) som finns representerad i Stockholm, Göteborg och Malmö.


Skribent Petra Kahn Nord i samarbete med redaktionsrådet: Daniel Leviathan och Eva Fried.
Sidan uppdaterad 2024-04-12