Judisk kultur
Att Identifiera sig som jude har olika innebörd för olika individer. Den judiska identiteten kan ha både en etnisk, kulturell och religiös grund. Det handlar för många om en delad historia och ett kulturarv att föra vidare till nästa generation.
De judiska traditionerna återfinns inom många delar av livet. I judendomen är traditioner och handlingar helt centrala, inte tro. Handlingar, som för vissa har en religiös innebörd, har för andra en mer kulturell och traditionell mening. Därför kan man inte separera judisk religion från judisk kultur. Kulturen omfattar allt från traditioner till konst, mat och musik.
Även om alla judar tillhör samma folk, talar man ibland man om sefardiska och ashkenasiska judar. Den sefardiska och ashkenasiska kulturen skiljer sig åt inom vissa områden, detta märks bland annat i vissa traditioner, mat- och musikkultur som beskrivs nedan.
Till skilland från de andra minoriteterna har den judiska minoriteten ingen specifik nationaldag. Judar i Sverige har inte heller någon egen flagga. Det finns alltså ingen särskild dag för att uppmärksamma svenska judar i Sverige.
Musik
Sefardiska judar har en mångsidig repertoar vars ursprung främst ligger i Portugal, Spanien och i andra länder nära Medelhavet. I den sekulära traditionen sjungs materialet vanligtvis på dialekter av judisk-spanska, så kallad ladino, Ladinomusiken är starkt influerad av teman i spanska ballader.
Klezmer är en instrumental musiktradition från de ashkenasiska judarna i Central- och Östeuropa som ofta hörs på judiska bröllop och andra festligheter. Klezmer-traditionen har influenser från judisk kantoral musik och från turkiska och slaviska musikgenrer. Där finns också element från romsk musik. Genom judisk invandring i början av 1900-talet till USA fick klezmern ytterligare påbyggnad genom till exempel kontakten med jazzen.
På denna hemsida kan man se vilka klezmerband som är aktiva i Sverige. Här kan man lyssna till Di Mexinke med Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic.
Klädsel
De flesta judar i Sverige klär sig som folk i allmänhet men det finns särskilda klädesplagg som används i religiösa och traditionella ritualer. Till exempel har judiska pojkar och män en liten huvudbonad som kallas kippa vid gudstjänst. Ortodoxa judiska pojkar och män bär alltid kippa, även utanför gudstjänster. En annan viktig del av judisk klädsel är tallit, en bönesjal med fransar som används under bön, som följer ett av påbuden i den hebreiska bibeln. För ortodoxa judiska kvinnor finns det också klädregler, gifta kvinnor ska täcka sitt hår och inte visa axlar och knän.
Kosher
Kosher-reglerna är en samling regler som styr vad som är tillåtet eller inte tillåtet att äta för en judisk person. Kosher betyder det som är tillåtet eller godkänt. Förutom att det innebär att endast vissa djur är tillåtna som föda så är en princip inom ett kosherhushåll att man inte blandar kött och mjölk i samma måltid. Många judar i Sverige håller inte kosherreglerna, eller väljer att följa vissa restriktioner men inte alla. Det är relativt vanligt bland svenska judar att inte äta griskött eller skaldjur, samt att inte blanda kött- och mjölkprodukter. En minoritet av svenska judar följer alla kosherregler som inbegriper ett mycket mer omfattande regelverk.
Kortfattat är kosherkött kött från tillåtna djur, som kor och får, som har slaktats på ett särskilt sätt. Denna metod ser också till att så mycket blod som möjligt tas bort från köttet, eftersom blod inte är kosher.
Om man vill läsa mer om judisk matkultur, dess historia och judisk mat i Sverige kan man läsa boken "Judisk mat i svenskt kök – mat, minne och tradition” (Hillelförlaget, 2002).
Judiska saker i hemmet
I ett judiskt hem finns det oftast speciella judiska föremål. Många högtidlighåller ingången av sabbaten på fredag kväll eller början av andra judiska helgdagar. Att samlas kring matbordet är centralt i ett judiskt hem, och man bjuder gärna hem gäster vid dessa tillfällen. En judisk helg inleds alltid med att man tänder festljusen och man välsignar vinet och brödet. Det här är traditioner som efterlevs också av många icke-religiösa judar. Många har därför fina ljusstakar och en vacker silverbägare som används i de här sammanhangen.
Många judiska hem har ett litet skrin fäst på ytterdörrens dörrpost, på höger sida. Skrinet innehåller en liten bit pergament med ett citat från femte Moseboken. Citatet innehåller budet om att komma ihåg Herrens bud, och för att komma ihåg det fästa texten på "dina dörrposter". I många judiska hem kan man också finna en judisk bönbok som helt eller delvis har text på hebreiska.
Judendom
Enligt traditionell judisk lag är du jude om du har en judisk mamma. Men man kan även konvertera till judendomen. Men den judiska religionen är inte missionerande, man får inte övertala någon till att konvertera.
Själva medlemskapet i en judisk församling behöver inte innebära att du är jude enligt judisk lag. I vissa församlingar kan du vara medlem för att du har en judisk anknytning, till exempel en judisk pappa, eller för att du är sambo eller gift med en judisk person.
Inom judendomen är handlingar mer centrala än själva tron. De fem Moseböckerna, ofta kallat Gamla testamentet, är grunden för judendomen, men genom åren har rabbinerna gjort olika uttolkningar och förklaringar med vägledningar. Alla dessa tillägg kallas för den muntliga läran, medan själva Toran kallas för den skriftliga läran. Den muntliga lärans huvudsakliga källa är Talmud, det går inte att studera judendom utan dess källor. De skrevs på 500-talet före vår tidräkning.
Se mer om vad judendom är i filmen som producerats av Studieförbundet Vuxenskolan, World Jewish Congress och Judiska Ungdomsförbundet i Sverige.
Skribent Petra Kahn Nord i samarbete med redaktionsrådet: Daniel Leviathan och Eva Fried.
