"Det finns mycket i den romska kulturen att fira och vara stolt över"

Minoritet.se pratar med Jenni Kay, programledare för SVT-programmet som görs i samband med den romska internationella dagen (romska nationaldagen) 8 april. Jenni sitter gömd i badrummet för att inte barnen ska störa. Det är speciella tider under coronakrisen, man gör vad som krävs för att kunna fortsätta arbeta.

Programmet på romska internationella dagen brukar innehålla intervjuer med olika personer med romsk bakgrund (exempelvis har Eurovisionvinnaren Jossi Pappa från Ungern som själv är rom medverkat). I programmet lyfter man ofta fram olika kända personer med romsk bakgrund.

I Sverige har romer börjat fira dagen mer och mer sedan man blev en nationell minoritet 1999. Enligt Jenni Kay, som själv har romsk bakgrund, firar romer i Sverige dagen lite som svenskar i allmänhet firar den svenska nationaldagen.
- Det är ett ganska lugnt firande, många familjer och släkter träffas hemma och fikar. Ofta dricker man romskt te och äter en romsk ostkaka. Ostkakan är det väldigt få som kan baka, oftast endast en kvinna per släkt. Kakan är svår och tidskrävande att baka eftersom den ska ha en speciell spänst och ska kavlas ut på en väldigt stor yta.

Jenni säger att romer i Sverige fortfarande inte firar den romska nationaldagen lika mycket som de friar de kristna högtiderna. Det tar tid för de romska grupperna att inse betydelsen av dagen och hitta sina egna traditioner, fortsätter hon. Från att den romska gruppen inte hade några rättigheter och var förföljda till att man plötsligt har rättighet och till och med en egen dag, det krockar lite, säger Jenni.

Vanligtvis, när det inte är coronapandemi, brukar en del romska föreningar anordna möten i kulturhus eller större lokaler i samband med den romska nationaldagen. Då umgås olika romska grupper och generationer över gränserna. Man träffas för det mesta under dagtid, äter speciell romsk mat som gulasch, olika typer av kålrätter och grytor. En typisk romsk-svensk bränd dressing bestående av ättika, spansk rostad paprika och socker brukar även stå på borden. Vanligtvis talar politiker och kända romska profiler och ibland uppträder romska musiker.

Fred Taikon är en sådan känd romsk profil. Hans organisation bjuder årligen in till firande av den romska nationaldagen. I år har man dock ställt in firandet på grund av smittorisk. Istället uppmanar man romer att spela in en kort videohälsning där de kan lyckönska andra romer i Sverige. Hälsningarna ska sedan läggas upp på organisationen hemsida. (http://www.romaniglinda.se/)  

Förutom fika med familjen och firande på lokal verkar det som att programmet SVT sänder i samband med den romska nationaldagen har blivit lite av en tradition att titta på under dagen.
- Förra året var min pappa och firade den romska nationaldagen i Skarpnäck i Stockholm. En av pappas vänner ursäktade sig att han var tvungen att gå hem för att titta på mitt program, berättar Jenni och skrattar glatt.

I år kommer SVT-programmet vara lite av ett reality-program. Jenni ska ta tillbaka sitt romska ursprung som resande genom att åka runt i Sverige i en husbil. Under åkturen plockar hon upp olika romska människor för att intervjua dem inuti husbilen. Slutdestinationen är Koppartälten i Hagaparken i Stockholm.

I år kommer firandet bli lite underligt, tror Jenny. Romer umgås vanligtvis i stora grupper, släkterna är ofta stora. Det brukar vara några hundra gäster vid exempelvis barndop, berättar Jenni. I år kan man därför inte umgås som man brukar. Jenni hoppas att familjerna kommer att ses fika, mysa och titta på SVT-programmet.

För Jenny finns det mycket i den romska kulturen att fira och vara stolt över på den romska nationaldagen. Hon betonar särskilt att det är fantastiskt att romer över hela världen har ett språk gemensamt. Även om det talas olika dialekter inom de romska grupperna kan de alla förstå varandra. Gemenskapen är en annan sak hon är stolt över.
- Det är självklart för oss att ta hand om våra äldre och svaga, det är en viktig del i vår kultur. Det är inget myndigheter behöver uppmana oss att göra.

Vi är ett folk som rest mycket och träffat mycket människor, det har gjort att många av oss är bra på att läsa av människor och situationer snabbt. Det är en speciell egenskap som de flesta romer har. Sist men inte minst betonar Jenny att romer är ett glatt folk som inte tar något för givet. Romer har som regel en stark livsglädje, oavsett vad vårt folk har varit med om har vi alltid kunnat uppskatta livet och göra det bästa av situationen, avslutar Jenni.

PETRA KAHN