Artiklar
Elina Kangas på Språkrådet. Foto: Susanne Redebo

Vilka likheter har finska och meänkieli?

Förstår meänkielitalare och finsktalande varandra? Det är en fråga som ofta återkommer i diskussioner som handlar om hur lika meänkieli och finska är varann.

Elina Kangas, språkvårdare i meänkieli vid Institutet för språk och folkminnen, fördjupar sig i ämnet. Elinas korta svar på den inledande frågan är:
- Både ja och nej.

Minoritet.se ber henne utveckla svaret. Inom sociolingvistiken finns begrepp som handlar om en ömsesidig förståelse eller begriplighet: hur bra folk som pratar olika dialekter eller språk förstår varann utan att behöva anstränga sig väldigt mycket.
- Meänkieli och finska är ganska så ömsesidigt begripliga. Men den ömsesidiga begripligheten är inte alltid symmetrisk, det vill säga båda sidor förstår inte varandra alltid lika bra.

- Fast om man generaliserar lite och tar en meänkielitalare och en finsktalare som exempel så förstår ofta den finsktalande bättre meänkielitalet än tvärtom. Därmed inte sagt att det ALLTID är så för vi är alla individer med olika erfarenheter.

Språkkontinuum eller dialektkontinuum är termer inom lingvistiken som handlar om hur nära språken ligger varann geografiskt. På en karta över Norden kan vi ringa in områden där människor i stor utsträckning pratar meänkieli, kvänska, nordfinska dialekter eller de olika samiska språken (se karta). Finns språken nära varann geografiskt så har folk haft mer kontakt och förstår varann bättre än de som bor långt ifrån varann.
- Samiskan är ett bra exempel på det där man tydligt kan se språkkontinuum: sydsamiska ligger nära umesamiska som ligger nära pitesamiska … Människor som bor nära varann har lättare att förstå varann även om de pratar olika samiska språk.

En annan sak som kan påverka förståelsen är om det är ett stort språk som har många talare och når ut. Nordsamiska är det största samiska språket, det hörs och syns mycket mer än de andra och därför förstår också fler människor nordsamiska.
- När folk pratar om begriplighet mellan meänkieli- och finsktalande människor utgår de ofta från sina egna erfarenheter. ”Jag har varit i Finland och ingen förstod mig trots att jag pratade meänkieli”. Andra kan ha en helt annan uppfattning: ”Jag hade inga problem i Finland med min meänkieli, alla förstod mig. Även i Estland funkade det bra med meänkieli.” Det vi får höra är ofta människors erfarenheter och hörsägen. Vi människor älskar berättelser och allra helst bra berättelser, de är ofta lite dramatiska också. Men verkligheten är inte alltid så dramatisk som berättelser framställer det.

Har vi hört att en meänkielitalare åkt till Finland och inte förstått någonting av finskan, så gillar vi historien och återberättar den gärna.
- Ingen kan komma och säga att din berättelse inte är sann, för den är unik och kommer från din erfarenhet. Men mycket beror också på vilka ämnen eller vilket område vi pratar om. Många ord som uppstått under de senaste 200 åren i meänkieli har kommit via svenskan - och engelskan - medan äldre ord ofta är gemensamma med finskan.

En annan sak som kan påverka förståelsen är hur van du är vid ett språk. Om du har vuxit upp med finsk radio eller tv hemma och därför hört det mycket som barn, så kan det vara lättare för dig att som vuxen förstå finska.
- Om du har släktingar som pratar finska så har du också förmodligen en annan attityd gentemot finskan jämfört med dem som inte har samma erfarenhet. Forskning visar att om man vet mer om ett språk och talarna så har man också ett öppnare sinne för det. Finskan kan till exempel kännas svår och avlägsen för dem som inte haft språket omkring sig.
- När vi pratar om meänkieli och finska och förståelsen däremellan så är det jätteviktigt att vara tydlig med vilken finska vi syftar på. Nordfinska dialekter och kvänska ligger närmare meänkieli än den finska som kan höras i nyheterna på TV. Och de som talar nordfinska dialekter i finska Tornedalen har generellt sett lättare att förstå meänkieli än vad en helsingforsbo gör, för vi har väldigt många gemensamma språkliga drag. Vi har samma personliga pronomen i norra Sverige och Finland, till exempel: mie, sie, met, tet … och de orden upprepas ofta i talet. Det skapar en känsla av att ”vi pratar samma språk”.

- De som talar både svenska och finska, speciellt nordfinska dialekter, förstår meänkieli mycket bra. Det beror på att meänkieli är nära nordfinska dialekter och har påverkats av svenskan. De nordfinska dialekterna och meänkieli har också många fler gemensamma språkdrag med samiskan jämfört med ”standardfinskan”. Meänkieli har dessutom många ord som inte finns i vissa finska dialekter. Lite förenklat sagt: De som talar andra finska dialekter än nordfinska och inte är så vana vid svenskan kan ha svårigheter att förstå meänkieli. Dessutom hjälper det alltid att ha en positiv attityd om man vill förstå ett språk.

Så en meänkielitalande person från Pajala kan generellt sett ha ganska svårt att göra sig förstådd av en person från Helsingfors?

 Det kan vara så men är inte självklart eftersom upplevelser är så individuella. Ett exempel är om den ena personen inte förstår ett specifikt ord när den andra pratar – då kan det uppstå nervositet hos den som inte förstår och hen fokuserar på just detta. ”Falska vänner” påverkar också förståelsen: i både finska och meänkieli finns ord som skrivs och uttalas likadant men som betyder olika saker, till exempel ordet ”pyörtyä” (”att svimma” på finska men ”att gå vilse” på meänkieli). ”Falska vänner” kan hjälpa men också vilseleda om man inte är medveten om att de finns. Dessa ”falska vänner” finns i de andra skandinaviska språken också.

 

Susanne Redebo

Sidan uppdaterad 2021-04-19