För Hans Caldaras är mötet med människor magiskt

Hans Dhamo Romano Caldaras ärartist, föreläsare, författare, mångårig människorättsaktivist och mottagare av Katarina Taikon-priset föddes i Stockholm 1948. Erfarenheterna i barndomen ledde till att Caldaras redan i tidig ålder fick ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och kampen mot intolerans och rasism.
- Mitt engagemang är inte endast för romer, det gäller alla människor som är utsatta. Trots det kompakta förakt och illvilja min familj mötte hos politiker, myndigheter och vanligt folk fanns det ändå människor som gjorde vad de kunde för att underlätta för oss. Vid flera tillfällen hände det att jag och min bror fick komma hem till folk för att ta ett varmt bad, sitta i deras finsoffa i vardagsrummet, dricka en kopp te och äta en ostsmörgås. Människor som mot alla odds hjälpte oss, och som gav mig livsmottot ” Godhet besegrar alltid hat och ondska".

För Caldaras har hans mor Maria och brodern Kenneth även en bidragande faktor till hans positiva livssyn. Modern lyckades, i en oftast fientlig miljö och trots väldigt svåra livsförhållanden, med mod och villkorslös kärlek alltid ingjuta en känsla av säkerhet i sina söner.

När Hans låg i kuvös på södra BB i Stockholm övergav fadern som var etnisk svensk icke-rom plötsligt familjen och syntes aldrig mer. Modern som bodde i tält tvingades då att lämna Hans på barnhem för att han skulle få en så trygg och säker start i livet som möjligt. Familjens livssituation i tältläger var riskfyllt för ett spädbarn. Storebrodern Kenneth var drabbad av luftrörskatarr från det kalla och ruggiga livet i tält.

På barnhemmet utsattes Hans dock för övergrepp som tvångsmatning och kalla bad När modern insåg vad han fick utstå tog hon bestämt med sig honom tillbaka tältlägret. Hans beskriver en utmanade och osäker tillvaro där lägerinvånarna när som helst kunde bli avhysta, dit främlingar kunde komma för att mucka gräl och där vatten, sanitära möjligheter och elektricitet var sällsynta att tillgå.

Samtidigt har han positiva barndomsminnen från tillvaron i lägret. Som att somrarna var en befrielse från kyla och annat som gjorde livet svår.
- I romsk kultur är vördnad för de äldre, renlighet och generositet viktiga dygder. Inkomster vid gemensamma arbeten delades vanligtvis lika mellan lägerinvånarna. Den mat som fanns bjöd man på, man gick från husvagn till husvagn för att få sig en smakbit. De mer eller mindre tillfälliga boningsplatserna hölls rena och man undvek att lämna något efter när man tvingades lämna platsen.

Lägertillvaron var inget någon önskade sig, berättar Hans. Familjen drömde om en ombonad lägenhet med rinnande vatten, bad och toalett. Det Hans mamma önskade allra mest var att ha ett permanent boende så att hennes barn kunde gå i skola, och själv ha möjlighet att kunna ha en stadig inkomst. Men Sveriges kommuners regelverk hindrade henne från detta, eftersom romer vanligtvis inte tilläts att vistas inom kommungränsen mer än i några veckor, och därefter skulle förpassas.

Under 1955 besöktes familjens tältläger vid Frihamnen i Malmö av Kurt Allan Paulsson, en 27-årig lärare, som under några veckor skulle undervisa barn och vuxna i ABC. Kurt Allan lärde Hans grunderna i och rekommenderade honom att fortsätta att läsa serietidningar när undervisningsperioden var över. När han två år senare kom tillbaka för att fortsätta undervisningen kunde Hans till lärarens glädje läsa helt flytande.

1960 lyckades modern efter idogt slit få ett hyreskontrakt till en omodern lägenhet med ett rum och kök. I och med att familjen blev bofast kunde Hans skrivas in i en skola. Hans bror Kenneth fick aldrig möjligheten att gå i grundskola eftersom han redan var för gammal när familjen blev bofast.

I 60-åldern fick Hans mor och hans 21-åriga bror börja i vuxenskola för romer. Då först lärde sig Hans mor att skriva sitt namn.

Genom livet mötte Caldaras ofta svenskars generaliserade fördomar om romer. Hans upplevde att romer alltid var offer för andras tyckande och tänkande om dem. När han som 17-åring, 1965, för första gången träffade Katarina Taikon, som var hans mors kusin, stärktes Hans övertygelse om att romer skulle ta plats i det svenska samhället på sina egna villkor. Han började successivt att mer och mer öppet berätta om sin romska bakgrund. Med tiden börjande han även att bland annat föreläsa på skolor för att motverka negativa och fördomsfulla attityder mot romer.
- Människor har ofta generaliserade och romantiserade bilder om romer. Exempelvis kan människor fortfarande i dag uttrycka åsikter om att romer inte vill anpassa sig till majoritetssamhället. Sanningen är att majoritetssamhällets lagar och regelverk har nekat oss våra svenska medborgerliga rättigheter framtill mitten av 1960-talet. Detta är skulden till att romer då levde i utanförskap. Javisst finns det delar i den romska kulturen som vi värnar om, som maten, musiken, dansen och vår respekt för de äldre och generositet mot vår medmänniska. Men att påstå att utanförskapet är självvalt är en ursäkt till att ha en negativ hållning till romer. Jag har hört folk uttrycka: “Jag är mot intolerans och rasism, men jag gillar inte zigenare”

För att kunna försörja familjen debuterade Caldaras redan som sexåring på scen tillsammans med sin mor Maria. Sången och det skrivna ordet är fortfarande hans främsta uttrycksmedel. Som ung gav Caldaras ut grammofonskivor med populärmusik på svenska. Han övergav så småningom populärmusiken för att i stället ägna sig åt hans eget musikaliska arv inom romsk folkmusik. 1973 gav han i Sverige ut den första LP-skivan med romsk musik på språket romanès, och sen dess har det blivit ett flertal album med romsk musik. För Hans är det ett arv som inte får gå förlorat.

Genom åren har skickliga svenska och internationella musiker ingått i hans ensemble. Caldaras har medverkat i musikal- och teatersammanhang, framträtt i ett stort antal TV-program i landet och utomlands, och inte minst hunnit med tusentals konserter.               

Hans närvaro och musikaliska känsla har berört många människor. I en artikel i Dagens Nyheter skriver recensenten Johannes Cornell redan 1995 om Han Caldaras att ” Det är den oerhörda närvaron och den okonstlade sentimentaliteten, som gör upplevelsen stark. Rytm, passion, nerv och skönhet blir till en oförglömlig stund.”

För Caldaras är mötet med människor magiskt. Möten med människor med olika bakgrund och erfarenheter är för honom berikande och en skola, som gör livet så mycket mer mångfacetterat och stimulerande.

I möten med barn och ungdomar är hans budskap att motivera och uppmuntra dem till att skaffa sig så bra utbildning som möjligt eftersom utbildning, enligt Caldaras, leder till god självkänsla och möjligheter att förverkliga sina drömmar och mål i livet.

Vid sidan om musiken har Caldaras ägnat sitt liv åt att arbeta för att uppmärksamma beslutfattare och folkvalda politiker att ge utsatta människor, som flyr från krig, fattigdom, diskriminering och förtryck den primära hjälp och de grundläggande mänskliga rättigheter de desperat ropar efter.

Under de senaste åren har Caldaras engagerat sig för EU-medborgares eländiga situation i länder som Rumänien. 2013 tog han initiativet, tillsammans med människorättsaktivisten Thomas Hammarberg och tidigare Sveriges ambassadör i Rumänien, Mats Åberg, att grunda “Nätverket för utsatta EU-medborgare”

Caldaras har så ofta han hunnit stannat upp och pratat med behövande romer som han mött utanför matbutiker. Han minns särskilt ett möte med en romsk trebarnsfar från Rumänien.  Mannen som satt utanför en ICA-butik sade med tårar i ögonen att” Fattigdomen och eländet gör ont, men det som gör mest ont är människors förakt och likgiltighet. Jag räknar inte med medlidande. Men varför ser de mig inte som den människa jag är?”.

Hans engagemang har inte endast handlat om politiska påtryckningsmedel. 2021 blev han invald som styrelseledamot för “Läkare i världen”, som är en världsomfattande ideell organisation för att bland annat tillgodose fattiga och flyktingar mediciner och vård och andra livsnödvändiga förnödenheter.

Caldaras har gjort det till sin livsuppgift att genom sin musik, föreläsningar och det skrivna ordet berätta om sin historia. Det är inte endast romsk historia han skildrar, det är en del av Sveriges historia och den bör vi alla känna till. 

PETRA KAHN NORD