”Är vi bra på nationella minoriteter är vi också bra på demokrati”

Under seminarietiteln Nationella minoriteter som demokratins försvarare i en tid av backlash deltog paneldeltagare med olika professioner som kunde belysa demokratifrågor utifrån skilda sektorer i samhället. Moderator för samtalet var Hanna Gerdes, folkrättsjurist och författare som inledde seminariet med några snabba påståenden/frågor.

–Är nationella minoriteter en central del av att värna den svenska demokratin?

Samtliga paneldeltagare var eniga om ett jakande svar på frågan.

–Nationella minoriteter är en del av majoritetskulturen, när vi jobbar med nationella minoriteter, jobbar vi med demokrati – är vi bra på nationella minoriteter är vi också bra på demokrati, sa Petri Salonen, politiker från Haninge kommun som gavs utrymme att utveckla sitt svar.

Samtliga var också överens om behovet av att sprida kunskap om nationella minoriteter.

–När jag delar med mig av min kultur är det smärtsamt, det är så mycket dåligt som har hänt. Jag har egna erfarenheter från min barndom av att ha blivit kallad ”l-jävel”. Som ung mötte jag mycket av strukturell rasism och var tvungen att förklara mig hela tiden, till exempel om renskötseln, sa Marita Sikku som i sitt företag Dálvvás informerar om den samiska kultuturen och visar upp renskötseln för turister och andra.

Lena Engqvist Forslund, ordförande för Tornedalsteatern utvecklade sina tankar kring minoriteter i en demokrati.

–Mångfald är ett tecken på ett friskt samhälle, men nu märker vi hur snaran stryps åt. Det är viktigt att kunna få uttrycka sitt språk och sin kultur och när det inte går blir det ett ensidigt och endimensionellt samhälle som inte är bra för demokratin. Kulturen har alltid varit en spjutspets för samtiden.

Hon påpekade att kunskap och utbildning är viktigt om den tornedalska minoriteten som är den minoritet som är minst känd.

–Människor har tystnat. De unga har ett mentalt sår och känner sig tomma och avskurna. Vi behöver synliggöra minoriteten på olika sätt.

Det fortsatta arbetet med sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset var en fråga hon särskilt ville lyfta.

–Det har gått två år sedan sannings- och försoningskommissionen lämnade in sitt slutbetänkande. Vi har tillsammans med tre andra organisationer suttit i samtal med kulturdepartementet och vi känner samma sak, det är många fina ord och kulturministern säger att de är intresserade av att lyssna, men det är något som skaver. Någon gång måste man gå från ord till handling. Vi väntar till exempel på en allvarlig menad officiell ursäkt från regeringen.

Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk krönika fick belysa medias roll för demokratin.

–Minoritetsmedia har en otroligt viktig roll, vi kan förmedla minoriteternas berättelser inifrån och ge minoritetens perspektiv. Ofta när minoriteter lyfts i majoritetsmedia handlar det om någon typ av kris eller att något hemskt har hänt. Vi lyfter vanliga berättelser från minoriteten.

Sunita Memetovic, advokat menade att minoriteter kan bli både medvetet och omedvetet diskriminerade i rättsprocesser.

–Under mina 10 år i branschen har jag sett hur mina klienter behandlas annorlunda och det är inte alltid det handlar om medveten rasism. Till exempel när en klient inte kan svenska så bra – det kan vara en nackdel att tillhöra en minoritet. Mitt jobb blir att uppmärksamma domaren på klientens personliga egenskaper så att det inte sker.

Är juridiskt agerande för nationella minoriteters rättigheter viktigt? frågade Hanna Gerdes.

–Det kan ge grupper som har varit marginaliserade historiskt ett återställande av vissa rättigheter.

Sunita Memetovic nämnde Skånepolisens olagliga register över romer 2013 som ett exempel. Polisen dömdes till att betala skadestånd till de drabbade.

Paneldeltagarna fick frågan om politiker prioriterar nationella minoriteters rättigheter. Svaren var nekande.

–Alla säger hur viktiga frågorna är, sen går de vidare till nästa sak, det är fortsatt eldsjälar som driver på, menade Petri Salonen som varit politiker i Haninge kommun sedan 2010 och fortsatte:

–Politiken är inte ond. Politiker är oengagerade för att de inte känner till eller förstår vad det handlar om. Det finns för få insatta och engagerade politiker.

I slutet av seminariet undrade moderatorn vad vi mer bör göra för att förhindra demokratins backlash. Slutordet gav hon till Sunita Memetovic.

–Staten behöver tillsätta resurser för rättighetsfrågor. Vi måste bli bättre på rättigheter och diskrimineringslagen – att driva processer och lyfta olika case.

KARIN SKOGLUND