Glömda jiddischröster lever upp i databas

- Projektet kommer att bidra till ökad kunskap om vad som finns i arkiv, hos föreningar och i privat ägo  som visar på aktiviteter där jiddisch utgjort det kommunicerade språket, säger Eva Fried, initiativtagare och samordnare av projektet samt ordförande i Sveriges Jiddischförbund.

Projektet startade hösten 2024 i samarbete med Judiska museet i Stockholm och med Paideia, The European Institute for Jewish Studies in Sweden. Det finansieras av de regioner där forskning sker i arkiv där det finns eller en gång funnits judiskt församlingsliv. Hittills är det sju regioner som stödjer projektet. Bidrag kommer också från Kulturrådet och Rothschild Foundation.

- Vi vet att det finns dokument av intresse från tidiga judiska församlingar i Sverige, varav en del grundades av invandrare i slutet av 1800-talet. Exempel på orter som hade aktiva judiska församlingar är Karlstad, Helsingborg, Borås, Sundsvall, Köping, Västerås, Karlskrona, Norrköping och Oskarshamn, berättar Eva Fried.

När beslut togs om huruvida Sveriges judiska befolkning skulle tillerkännas status som ett av vårt lands historiska nationella minoriteter, år 2000, var ett avgörande faktum att i mer än 200 år hade jiddisch varit ett talat språk i Sverige. Det kunde påvisas genom att man från Riksarkivet kunde plocka fram Stockholmsförsamlingens tidiga protokoll från 1770-talet, skrivna på jiddisch.

Allt som är skrivet på jiddisch och allt som handlar om jiddisch är intressant. Det kan röra sig om inbjudningar till kulturaftnar, till jiddischteater, anteckningar i böcker, dedikationer på jiddisch, brev, dagböcker, manus, sångtexter.

- Vi är också angelägna om att komma i kontakt med privatpersoner som har någon typ av dokument liggande hemma, det kan vara brev, inbjudningar eller andra dokument på jiddisch. Gensvaret har varit mycket bra. Olika regionarkiv, muséer och andra aktörer är intresserade och bistår oss ofta.

Här är ett axplock av olika fynd som styrgruppen – bestående av bland andra forskare, historiker, språkvetare och jiddischister – funnit:

- Mycket är förvånande. Först och främst hur man tidigare inte intresserat sig för jiddisch och därför inte sparat många dokument som hade betraktats som högintressanta idag.

I det kända så kallade Ravensbrück-arkivet i Lunds universitetsbibliotek (ett av världens viktigaste källmaterial om nazisternas koncentrationsläger som nyligen utsetts till världsminne av Unesco) har man hittills trott att inget fanns på jiddisch, eftersom endast ett fåtal av de kvinnor från Polen som intervjuades 1945 var judar.

- Men nu har vi funnit några poem i materialet men vi har inte namnet på poeten. Poemen är skrivna på transkriberad jiddisch och därför har biblioteket trott att det var tyska.

I Borås finns en mycket fin och stor samling av dokument från den församling som bildades där efter kriget. I stort sett var alla aktiviteter där jiddisch-språkiga.

När Göteborgs synagoga byggdes var det någon av de ansvariga som förde handanteckningar om ekonomin för bygget, helt på jiddisch.

I Norrköping förde man bok över medlemmarna (de judiska församlingar var tvungna att ”folkbokföra” sina medlemmar). De listor från Norrköping som finns kvar från åren 1834-1911 är förda på jiddisch och medlemmarna är benämnda med sina judiska namn. 1911 tog svenska kyrkan över det ansvaret.

Styrgruppen planerar att forska också i Västernorrland men har ännu inte hunnit dit. Sundsvall hade under en period en levande församling. I Härnösands stadsarkiv finns ett dokument om en konkurs från en judisk firma från 1888. I dokumentet skriver en tjänsteman, Alex Dryselius: ”Som gäldenärens böcker läro vara skrivna å det s. k. plattyska språket, med begagnande af hebreiska bokstäfver har jag ej kunnat erhålla någon reda huru med gäldenärernas affärer sig i öfrigt förhåller. Hernösand den 11 mars 1889, Alex Dryselius.”

- I svenskt visarkiv finns en samling från Bertil Mahler. Där har vi hittat hans översättning av Gubben Noak (Seide Nojach) till jiddisch.

På Judiska Museet finns mycket, bland annat en samling protokoll från möten med start 1918 inom Swedish Zionist Organization in Stockholm. De första nitton sidorna är skrivna helt på jiddisch.

- På Museet har vi också hittat anteckningar från en judisk hjälporganisation från 20-talet, helt på jiddisch. En judisk gårdfarihandlares bokföring på jiddisch finns också där.

Där finns vidare också en siddur (bönbok), från Oskarshamn, skriven för kvinnor med kommentarer på jiddisch, från 1800-talet.

Efter kriget upprättades mer än hundra flyktingläger i Sverige. Där talades mycket jiddisch men det är dåligt dokumenterat. I en del läger satte man igång att ge ut tidningar men dem har man dock inte hittat.

- I Arbetarrörelsens arkiv har vi hittat mycket material från Bund (sekulärt, judiskt socialistparti grundat i det ryska kejsardömet 1897), det mesta på jiddisch. Vi söker dock fortfarande efter spår av svenska Bund.

Vidare finns i Arbetarrörelsens arkiv Paul Olbergs samling. Han var en ledare inom Bund och en aktiv socialdemokrat. I det arkivet finns också en samling från Sara Mehr (Hjalmar Mehrs mamma). Hon var en av skaparna av Stockholms jiddisch teatersällskap och aktiv medlem i Bund.

I Uppsala finns Uppsala judiska förenings arkiv som visar att de från 1947 haft många aktiviteter på jiddisch.

På Sveriges museum om Förintelsen finns en samling från Nachman Zonabend. Han hade sparat unika artefakter från Lodz ghetto, även tidningar, allt på jiddisch.

På Kalmar Museum finns en siddur och en machzor (bönbok för de stora helgerna) för kvinnor tryckta i Warszawa, före kriget, som har kommentarer på jiddisch.

I Stockholms gamla församlingsprotokoll från 1838 finns anteckningar från styrelsen för synagogan som låg i Gamla stan, handskrivna på jiddisch (en jiddisch som var mer tyska än den jiddisch vi talar idag). I en anteckning står det att herr Schück klagat på att det är överfullt på den övre damläktaren vilket gör att det blir outhärdligt varmt där och han menar att något måste göras åt detta. Styrelsen fattade då beslutet att de kvinnor som inte har ett egen plats där måste gå till den nedre kvinnoläktaren och att de kvinnor som har en egen plats på den övre läktaren inte får ta med sig mer än en person till dit upp – så att övriga kvinnor inte blir störda.

Resultatet ska utmynna i en sökbar översikt över dokument som visar på judiskt liv i Sverige med jiddisch i fokus. Informationen ska förvaltas på ett säkert sätt som samtidigt är lätt åtkomligt. Detta material kommer att publiceras i en databas som tillhör projektet Yerusha (arv på hebreiska). Yerusha är en omfattande digital plattform som samlar judiskt arkivmaterial från hundratals institutioner över hela Europa. Portalen gör det möjligt för forskare att enkelt söka i över 12 000 samlingsbeskrivningar från 27 länder.

- Vi kommer också att producera en hemsida. Vi tror att icke-akademiker, allmänhet med flera kommer att ha glädje av sådan information. Vi kommer också att skriva artiklar och hålla föredrag om projektet när vi börjar bli färdiga om cirka ett år.

- Den siste december 2027 avser vi att sluta söka i arkiv och gå över till att redigera allt material som ska in i databasen, samt skriva artiklar för olika media som representerar olika målgrupper. Vi hoppas också att hitta lämpliga partners för att producera en mobil utställning om projektet, men det ligger lite längre fram i tiden, säger Eva Fried.

JOHN GRADOWSKI