Ny rapport från Brå om antiziganistiska hatbrott

I intervjuer och polisanmälningar som rapporten bygger på framgår det att antiziganistiska hatbrott förekommer i bland annat hemmamiljön, i skolan, på allmänna platser men även i sociala medier och i kontakt med myndigheter.

– Det kan handla om grannar som uttrycker hat och hot, att nekas inträde till restauranger och nattklubbar eller utsättas för grundlösa anklagelser om stöld i affärer. Relationen mellan den som utsätter och den utsatta kan därmed variera stort. Bland vuxna begås våldsbrott oftast av en okänd gärningsperson, medan det bland barn främst handlar om våld som begås av andra barn i skolmiljön, säger Mariana Dufort, utredare på Brå i ett pressmeddelande från myndigheten.

Utsattheten kan leda till känslomässiga och hälsomässiga konsekvenser som oro eller rädsla för att utsättas för brott, samt känslor av utanförskap eller av att vara mindre värd. Det kan också leda till konsekvenser som uppstår senare i form av stress, trauma eller annan psykisk ohälsa som sömnsvårigheter och depression. Intervjuerna visar att rädslan för att utsättas för brott kan leda till begränsningar i den utsattes rörelsemönster eller till att individer döljer sin romska identitet som ett sätt att undvika utsatthet.

De anmälda hatbrotten med antiziganistiska motiv är relativt få vilket bidrar till att mörkertalet för antiziganistiska hatbrott kan anses vara högt. Det finns flera orsaker till att romer eller andra grupper som utsätts för antiziganistiska hatbrott avstår från att anmäla till polisen. Det handlar bland annat om ett bristande förtroende för rättssystemet, rädsla för negativa konsekvenser och att anmälningsprocessen upplevs som lång och krävande.

– Hatbrott kan vara svåra att utreda och det är få anmälningar som leder till åtal. Intervjupersonerna berättar också om negativa erfarenheter av kontakter med polisen. Samtidigt finns en osäkerhet om vilka händelser som utgör hatbrott och det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig när man blivit utsatt för antiziganism. Därför väljer många att inte anmäla, säger Anna Repo, utredare på Brå.

Ta del av hela pressmeddelandet och rapporten på Brå:s webbplats: Antiziganistiska hatbrott | Brå - Brottsförebyggande rådet