Artiklar
Foto: Pixabay.

Romer från Balkan firar vårens ankomst på Djurdjevdan

Den 6 maj infaller Sankt Georgs (Sankt Görans) dag. Djurdjevdan eller Ederlezi, som dagen kallas bland romer, firas som vårens festdag bland både icke-romer och romer på Balkan. Just S:t Göran anses bland romer som de fattigas och sjukas riddare.

- Min familj  kommer från Serbien, där och i Bosnien, Kosovo, Makedonien och Bulgarien, ja på hela Balkan är Djurdjevan/Ederlezi den största romska högtidsdagen. Romer oavsett religion; ortodoxt kristna, katoliker, eller muslimer, samlas denna dag för att fira vårens ankomst, berättar Stefano Kuzhicov som bor i Helsingborg.

I Sverige firas helgen i mindre utsträckning bland romer med rötterna på Balkan. En som dock firar Ederlezi är gävlebon Abedin Denaj. Hans familj är arliromer från Serbien och muslimer.

- När vi vaknar på morgonen den 6 maj är det en tradition att vi duschar vi oss och tvättar oss i vatten med brännässlor, kvistar och äggskal som sparats sedan påsk, berättar Abedin.

- Förr brukade även romer med muslimsk tro i större utsträckning fira även andra högtider än de muslimska. Vi brukade även fira ortodoxa högtider, som den ortodoxa julen den 6 januari. Den vanan har minskat idag,  säger Abedin.

Även i Stefanos familj brukade man tvätta sig i vatten som innehåller olika örter och blommor, inte minst liljekonvalj.

- Liljekonvalj är symbol för S:t Georg, berättar Stefan.

 Hemma hos Abedin är det en tradition på morgonen den 6 maj att ha en ”äggfajt” med målade ägg:

- Vi tar kokta ägg som vi målat vackert i olika färg, bland annat med hjälp av färgade blad. Sedan slåss vi milt mot varandra med äggen som tillhyggen. Den vars ägg  spricker först har förlorat, berättar Abedin.

- Det är en tradition hos oss att binda blomsterkransar med liljekonvalj och mjölkört. Det liknar lite svenska midsommartraditioner, det finns förmodligen någon koppling här, säger Stefano och skrattar lite.

Därefter är det dags att ta på sig festkläder för att inta en festmåltid.  

- Dagen före Djurdjevdan brukade vi samla in ved så att vi skulle kunna grilla lamm över en öppen eld nästa dag. Min far brukade alltid köpa ett helt lamm som vi grillade. Lammet är en symbol för pånyttfödelse bland romer.

- Vi äter fortfarande lamm på Ederlezi, men slaktar inte det lammet själv, berättar Abedin Denaj.

Under hela dagen äter och festar man. Det blir mycket musik och dans.

- Man går hem till sina vänner och släkt och går runt och gratulerar varandra, berättar Abedin. 

Vad äter man förutom lamm?

- Vi romer tillagar och äter maten på lika olika sätt beroende på var man kommer ifrån. Förutom lamm så brukar man även laga kåldolmar, samt festar på vallmo- och valnötskakor och olika bakelser, berättar Stefano.

Ederlezi kommer från den turkiska högtiden Hıdırellez som infaller den 6 maj. Turkarna erövrade Balkan på 1300–1400-talet och hade en stor influens på kulturen.  Ederlezi är också namnet på en traditionell romsk melodi som också utgör ledmotivet i regissören Emir Kusturicas prisbelönta spelfilm ”Zigenarnas tid” (1988).

Varför är firas helgen numera inte i så stor utsträckning bland romer i Sverige med rötter i Balkan?

- Det kan vara att vi bor i Sverige och att det inte känns lika genuint här. När våra äldre som brukade fira helgen i det gamla hemlandet går bort så avtar också firandet, konstaterar Stefano Kuzhicov.

Även Abedin Denaj beklagar att det är färre och färre som firar helgen:

-  I takt med att romer från Balkan blivit mer troende så har man kanske slutat fira högtider som inte anses ingå i tron. Det är oerhört tråkigt. För mig är det viktigt att värna om äkta romsk kultur, vilket Ederlezi är.

FREDRIK SIERADZKI

Länk till Ederlezi ur  ”Zigenarnas tid” 

 

 

Publicerad 2026-05-06

Senast uppdaterad 2026-05-06