Samiska sanningskommissionen överlämnade forskningsantologi

Sara-Elvira Kuhmunen är ordförande i Sáminuorra:

 Jag var inte med när vi väckte tanken på en sanningskommission men jag var ordförande när utredningen startade för fem år sedan. Så givetvis är det en riktigt stor dag för oss i organisationen, säger Kuhmunen.

Hon fortsätter:

Vi har jättehöga förväntningar på det här arbetet. Jag vill att både allmänhet och makthavare ska läsa antologin. Alla behöver sätta sig in och förstå vad de egentligen beslutar om. Det finns alltför stor okunskap om oss samer.

Jag tror det också finns en marknad för antologin i skolor, om än i förändrad form. Vår organisation jobbar mot skolor. Vi försöker lära skolelever mer om samer, och i antologin finns både fakta och kunskap. Jag hoppas verkligen att utbildningsfrågan kommer upp i slutbetänkandet.

Antologin överlämnandes till kulturminister Parisa Liljestrand vid ett seminarium i Umeå under den årliga ”samiska veckan”.

Liljestrand avslöjade inget om hur den färdiga utredningen ska hanteras eller vilka beslut som ska tas. Det beror bland annat på att det kommer ett val innan den är klar. Men hon var glad och hedrad och beskrev överlämnandet som högtidligt.

- Jag vet att det ligger hårt och intensivt arbete bakom. Jag ser såklart fram emot att få ta del av arbetet i sin helhet och begrunda det. Det finns mycket kunskap samlat och det ska vi ta avstamp i under vårt fortsatta arbete, säger Liljestrand.

Sanningskommissionen är en statlig utredning. Den slår fast att den svenska staten i hundratals år kränkt samer. Utredningen ska kartlägga hur politiken förts gentemot samer, den ska öka synliggörandet av samisk historia och den ska föreslå åtgärder till försoning och upprättelse.

Antologin Marken, vattnet, tankarna – Konsekvenser för samer av svensk politik är en sammanställning av berättelser skrivna av ett 50-tal forskare från flera länder. Innehållet ger en svart bild av tvångsförflyttningar, rasbiologi och ett nästan helt utplånat kulturarv. Den visar också, vilket presenterades i flera föreläsningar, att bristande skogsvård försvårat rennäringen och att den nationella fornminnesinventeringen stannade av när den kom till Sápmi.

Lena Nyberg är ordförande för sanningskommissionen.

- För kommissionen så framtår det tydligt att det behövs mycket mer kunskap inom många områden som rör samer. Antologin visar hur politiken påverkat samers liv och hur det påverkar idag, säger Nyberg.

Hon förklarar att antologin speglar många av de övergrepp som Sveriges urfolk utsatts för, som hur samiska barn tvingades in i skolsystem baserade på rasistiska föreställningar, hur de rycktes bort från sina familjer och hur de fysiskt kränktes i skolan.

Alltför många, menar Nyberg, känner inte till detta.

- Okunskapen om samer som folk är ett allvarligt problem. Okunskapen har många hundra års historia och den leder till rasism och utanförskap och till ökat hot och hat. För att motverka utanförskap är det viktigt att ha kunskap. Samer är en självklar del av den svenska historien.

Vid sidan om antologin och forskarnas föreläsningar arrangerades också en konstutställning samt ett panelsamtal om konstens roll kopplat till sanningskommissionen.

Gunlög Fur, historieprofessor och medverkande i antologin, var en av deltagarna. Hon lyfte konsten som ett exempel:

- Vi behöver veta mer saker för att kunna ta bra beslut för att veta vart vi ska ta vägen. Men det finns för många vita fläckar, som vi inte vet. Därför behöver vi höra de röster som inte hörts. Vi behöver lyssna på de erfarenheter som inte berättats tidigare. Om vi ska gå framåt som samhälle så måste vi ha hela bilden.

Monica L Edmondson, konstnär i främst glas, har bidragit till utställningen och hon medverkade också i panelsamtalet.

- Konsten kan berätta sanningar på helt nya sätt, och det kan nå folk på nya sätt. Konsten kan skapa nyfikenhet på hela andra sätt än forskningen. Den sanning konsten berättar är precis lika viktig som de muntliga berättelserna.

Hon hade också ett tydligt tips på hur den samiska kulturen skulle kunna lyftas.

- Ta vara på den kunskap som finns i de existerande kulturnätverken och se till att det finns medel att driva och förbättra dem. De har en grund, var rädd om den. Ájtte museum i Jokkmokk borde kunna bli ett centralmuseum och en myndighet. Man kan börja där, för där finns grunden man behöver.

Sanningskommissionens slutbetänkande ska presenteras i Östersund i september. Då kommer vid sidan om forskningsantologin och den kommande utredningens förslag till lagar och förändringar också att bifogas en berättelsevolym. I den har närmare 300 samer vittnat om sina och sina företrädares erfarenheter av att vara same i Sverige.

ANDERS BOSTRÖM