Strategin för att stärka judiskt liv i Sverige tuffar på

Är det lite lättare att vara jude 2026 än förra året med tanke på den allt tilltagande antisemitismen?

- Det är svårt att säga om det är lättare att vara jude idag än förra året. I vårt arbete med att följa upp strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism kommer vi att fokusera på frågan om hur det är att vara jude i Sverige, säger Isak Reichel som förra året av regeringen utsågs till nationell samordnare för strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Strategin utgör ett åtagande under perioden 2025–2034, och Isak Reichels uppdrag sträcker sig till och med mars 2029.

Hans anekdotiska bedömning är att antisemitismen i Sverige innebär att det fortfarande är svårt att leva öppet som jude idag. Många judar väljer fortfarande att inte berätta att de är judar i nya sammanhang och judiska organisationer väljer att inte ha publika arrangemang på grund av säkerhetsrisker kopplad till antisemitism.

- Jag får dock rapporter om att en del antisemitiska uttryck kopplad till konflikter i Mellanösterns minskat på till exempel universitet och högskolor, vilket medfört att judiska studenter känner sig något säkrare på dessa platser. Det ska dock påpekas att de minskat från väldigt höga nivåer.

Isak Reichels förhoppning är att under några år framöver kunna följa denna utveckling och utvärdera om det har blir lättare att vara jude i Sverige. Det kommer att ske genom olika metoder, bland annat tas det fram en enkät riktad till personer med en judisk identitet i Sverige och genom en kartläggning av  det judiska civilsamhället. 

Vilka konkreta exempel har initierats och genomförts inom ramen för målsättningarna?

- Under 2026 har en rad olika initiativ tagits av regeringen och olika myndigheter. Bland annat har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fått i uppdrag att kartlägga unga judars psykiska hälsa, Forum för levande historia ska genomföra insatser mot antisemitism riktade till unga i nära samarbete med Judiska Ungdomsförbundet i Sverige.

Dessutom ska Skolverket genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktad till skolorna, Kungliga Biblioteket har fått i uppdrag att tillgängliggöra material om det svensk-judiska kulturarvet och Kulturrådet har fått i uppdrag att uppmärksamma judisk litteratur.

Isak Reichel har samordnat dessa initiativ med olika departement och berörda myndigheter. Och han kommer i mars nästa år presentera en rapport med förslag som kommer att bygga på den uppföljning som görs av strategin och samordningen av berörda myndigheter.

- I vårt samordningsarbete har vi nu fört diskussioner med det judiska civilsamhället, polisen och andra myndigheter kring de insatser som görs för att stärka säkerheten för judiska organisationer. Det försämrade säkerhetsläget under senare år har inneburit att mycket resurser läggs på säkerhet och vi arbetar för att samverkan mellan alla olika intressenter ska fungera smidigt.  Utöver detta arbetar vi även en hel del med frågor kopplade till kultur och kulturarv.

Regeringen har beviljat Judiska Centralrådet (paraplyorganisationen för samtliga judiska församlingar i Sverige) en halv miljon till en förstudie i syfte att utveckla och genomföra kunskapshöjande insatser om judiskt liv samt för lokalanpassningar och pedagogiskt material. Bakgrunden till förstudien är att Judiska Centralrådet under flera år har drivit på för att öka allmänhetens kunskap om judiskt liv, kultur och historia. Förstudien är ett direkt svar på en växande efterfrågan från omvärlden – framför allt från skolor – som vill besöka judiska församlingar och synagogor.

- Jag har följt detta arbete med stort intresse. Det är viktigt att höja kunskapen i samhället om judiskt liv i Sverige idag och jag tror att ett kunskapscenter skulle vara bra för detta.

- Jag har fått in några enstaka inspel från privatpersoner. Man får gärna kontakta mig på isak.reichel@regeringskansliet.se

JOHN GRADOWSKI