
Tjugofem år av minoritetspolitik - framsteg, utmaningar och vägen framåt
Under tjugofem år av minoritetspolitik har Isof arbetat för att främja Sveriges samtliga nationella minoritetsspråk. Sedan starten i februari 2000 har olika former av stöd, insatser och lagstiftning trätt i kraft och bidragit till arbetet.
– Jag är glad över att Sverige har gjort satsningar på de nationella minoritetsspråken även om man naturligtvis kunde önska att vi gjort ännu mer, säger Martin Sundin och fortsätter:
– Det har bedrivits många aktiviteter, och vi har sett vad som fungerar och vad vi behöver ompröva.
Isof fick bland annat i uppdrag av regeringen att ta fram indikatorer för att se hur situationen såg ut för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Det togs fram en omfattande rapport som delvis utgår från Unescos modell för att bedöma ett språks vitalitet. Rapporten finns tillgänglig på Isofs hemsida. Indikatorerna visar bland annat hur mycket språken syns i samhället.
–Vi kan se att talarna blir färre och färre och att det fortfarande är svårt att få modersmålsundervisning på flera orter. Samtidigt ser vi ett större intresse för att lära sig språken hos de yngre talarna och en stolthet över att tillhöra sin minoritet bland de yngre.
Isof som bedriver Språkcentrum för minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska, genomförde under perioden 2022–2024 olika behovsorienteringar med språkbärarna själva och på så vis blev behoven synliga. Och med resultatet som grund har Isof genom språkcentrum bedrivit olika typer av projektverksamhet, kartläggningar och indikatorer för språken.
– Flera projekt har varit inriktade mot barn och ungdomar. Vi har bland annat haft ett läsfrämjande projekt inom finskan med läsmormor där äldre generationer kan överföra sina språkkunskaper till yngre generationer, berättar Martin Sundin.
De har också givit ut olika former av material och handledningar som kan användas i revitaliserande syfte. En del av arbetet har också varit att hålla i forskningskonferenser och möten.
Utmaningar har funnits, intygar Martin Sundin. Han understryker att det är en utmaning för små språk i en omgivning där det finns ett dominerande språk i samhället och det blir en utmaning för minoritetsspråken att hävda sig.
– Det kommer alltid att behövas insatser från det offentliga för att små språk ska överleva långsiktigt i samhället, säger Martin Sundin som också ser att generationsbyte är ett faktum som utmanar.
– De som varit viktiga bärare av språken börjar nu falla ifrån. Även om vi ser att de unga nu vill lära sig språket så blir modersmålstalarna som har språket som sitt starkaste och första språk, färre och färre.
De äldre generationernas kunskaper är viktig för de olika minoritetsspråkens överlevnad, och flera av de språkrevitalisernade projekten som Isof driver bygger på att knyta ihop äldre och yngre generationer.
– Det gäller att passa på att utbyta kunskap så att den lever vidare från generation till generation, säger Martin Sundin.
Flera av de nationella minoritetsspråken har länge varit stora och levande, men som muntliga språk i första hand då de har talats hemma inom den närmaste kretsen. Det är i kontakt med myndigheter utanför familjen som svenskan har använts mest. Martin Sundin understryker vikten av att det finns litteratur, texter och möjlighet att läsa och använda de nationella minoritetsspråket på olika sätt. Det är en av utmaningarna då de nationella minoritetsspråken inte är tillräckligt synliga i litteratur, digitala miljöer och i offentlig service samt i media, film och teater.
Det finns förbättringsmöjligheter på flera områden i det språkrevitaliserande arbetet. Dels att utveckla läromedel och pedagogiska material vilket enligt Martin Sundins bedömning också kräver stora ansträngningar. Han understryker också vikten av en obruten utbildningskedja på de nationella minoritetsspråken.
– Det är av stor vikt att det erbjuds utbildning i de nationella minoritetsspråken från förskola till gymnasium, högskola, forskarutbildning samt lärarutbildning. Sedan är det viktigt att det finns sökande till dessa utbildningar, därför är det viktigt att studenter inspireras att gå vidare i sina studier och att föräldrar som har intresse av det också vänder sig till sin kommun och begär att deras barn ska gå i en förskola inom förvaltningskommunen.
Språkteknologi är ett område som ISOF arbetar med för att stärka de nationella minoritetsspråken. Det rör sig om olika hjälpmedel som finns i de större språken, som till exempel stavningskontroll och översättningsprogram, dessa är också viktiga för att språken ska överleva.
– I svenskan är det givet att det finns språkteknologi, det bör också finnas för minoritetsspråken. Det språkvårdande arbetet är av stor betydelse och den ska vi fortsätta utveckla både inom de språken som ISOF arbetar med, säger Martin Sundin.
– Långsiktigheten i arbetet är helt avgörande, vi har akuta behov när det gäller att språken överlever, men resultaten och effekterna, eller bristen på insatser som görs, kan vi inte bedöma förens om åtskilliga år.
I slutet på november 2025 tog regeringen beslut om att ändra instruktionen för Isof. Med ändringen tryggas en långsiktig planering för myndighetens språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib vilket ger bättre förutsättningar och ökad stabilitet i att främja och bevara de nationella minoritetsspråken.
– Jag är väldigt glad för de satsningar som gjorts. Tillfälliga satsningar ger också tillfälliga resultat, så det var en oerhört välkommen signal när regeringen skrev in språkcentrum i vår instruktion. Det ger oss möjlighet att planera verksamheten långsiktigt, även om vi nu har mindre resurser än tidigare, säger Martin Sundin.
LEONARDA ARCIDIACONO