”Vi som myndighet ska vara pådrivande och proaktiva”

–Äntligen är alla politikområden på plats och vi ser redan nu att vi har synergier mellan våra verksamhetsområden som alla handlar om demokrati och mänskliga rättigheter på olika sätt. Man kan till exempel tillhöra en nationell minoritet, vara med i trossamfund och vara ung.

Samtidigt som MUCF fick ansvaret för nationella minoritetsfrågor, flyttade även frågor om stöd till trossamfund över till myndigheten som sedan tidigare ansvarar för politikområdena unga och civilsamhälle. Tre månader in i arbetet konstaterar generaldirektören att mycket av starten har handlat om att sätta ramarna för uppdraget och planering framåt.

–Vårt fokus nu och framåt handlar om möten med nationella minoriteter och att sätta strukturen för hur vi ska arbeta med andra myndigheter och samordning.

Uppdraget från regeringen till MUCF är stort sett detsamma som Länsstyrelsen i Stockholm hade, men är från med nu inskrivet i myndighetens instruktion, vilket skapar förutsättningar för en ökad långsiktighet.

–Vi som myndighet ska vara pådrivande och proaktiva. Vi jobbar mot andra myndigheter och det är på den lokala nivå som vårt arbete måste leda till full praktisk tillämpning. För oss som myndighet kan det betyda att kanske driva på hårdare eller vara mer lyhörd.

Kommer nationella minoriteter och tjänstepersoner att känna igen sig i arbetet trots en ny myndighet?

–MUCF är en annan typ av myndighet än Länsstyrelsen. Vi har 65 olika regeringsuppdrag och vi har nu ett tydligt uppdrag att driva på och samordna. Det spelar roll vilka avvägningar man gör när man leder en myndighet. Jag tror att man kommer känna igen sig i flera delar och kanske inte andra, som vi utmanar lite mer. Tiden får också utvisa vilka prioriteringar regeringen vill göra.

MUCF har tagit fram en treårig intern strategi Ett sammanhållet och starkt Sverige för samtliga politikområden. I den läggs fokus på stärkta rättigheter och ökad delaktighet för nationella minoriteter.

–Vi ser bland annat i DO:s rapport om utvecklingen av nationella minoriteters rättigheter de senaste 25 åren, att vi inte är där vi bör vara, ambitionen är att stärka minoriteternas rättigheter och det behövs en framflyttning inom minoritetspolitikens alla områden. Det ser olika ut geografiskt över landet och vi behöver titta på det som fungerar väl i vissa delar av landet för att se vad vi kan lära av det.

I dagarna släpper MUCF och Sametinget den årliga uppföljningsrapporten över minoritetspolitikens utveckling 2025 som visar på brister i regeringens styrning av den nationella minoritetspolitiken vilket leder till att arbetet med nationella minoriteter får sämre prioritet och att insatser får begränsad effekt, samtidigt kvarstår också brister i förutsättningarna för civilsamhällets delaktighet och inflytande.

–Vi vet att fler samråd genomförs, men vi kan inte säga att samråden fungerar väl, att de lede till ett reellt inflytande, säger Magnus Jägerskog.

För att stärka inflytandet för nationella minoriteter på MUCF, kommer ett råd att tillsättas. En av MUCF:s principer är att arbeta målgruppsnära och samtliga av myndighetens verksamhetsområden har egna råd. Nyligen blev nationella minoriteter inbjudna till ett första samråd för att diskutera hur rådet ska utformas och dess roll i relation till andra samråd.

–Ett råd är avgörande för att identifiera insatser – det är en självklarhet. Vi behöver dialog för att fatta kloka och välavvägda beslut och för att vi ska få rätt kunskap i vårt samarbete med andra myndigheter.

Diskussionerna om rådet fortsätter under året med förhoppningen att rådet är på plats i slutet av 2026.

KARIN SKOGLUND