Luleå ska synliggöra romerna i kommunen
- Det här är en av pusselbitarna i den 20-åriga romska strategin. Vi måste förändra våra arbetssätt så vi når den romska gruppen, säger projektledaren Katarina Parfa Koskinen.
- Det är lätt att hamna i en offerroll som minoritet och det tycker jag inte om. Jag identifierar mig inte med den, säger Katarina som är same.
Det är inte förrän hon blev anställd i projektet som hon insett vidden av förföljelsen av romer.
- Jag visste att det var den minoritetsgrupp som hade det svårast men jag kände inte till vidden av det.
Fördelen, tror hon, med att själv vara minoritet i hennes jobb är att hon får nytta av sina egna erfarenheter samtidigt som hon får perspektiv på sitt egna utanförskap som same.
- Jag kände direkt jag såg annonsen att det här var ett jobb för mig. Det här är det viktigaste jag gjort hittills i mitt yrkesliv, säger Katarina, som i grunden är lärare, engagerat.
Luleå kommun är alltså en av fem kommuner som under fyra år ska få chansen att involvera den romska gruppen i sitt myndighetsutövande. Det handlar om allt från skola till socialtjänst.
- Det här är inget typiskt projekt som ska skapa aktiviteter under en viss period. Det här är sådant som egentligen redan ska fungera och finnas inom befintlig verksamhet.
- Vi ska inte komma med pekpinnar utan med hjälp av kunskap och åter kunskap få dem att ändra sina tankesätt och attityder gentemot den romska gruppen.
Tanja Hagert, som själv är finsk rom bosatt i Luleå, är Katarinas teampartner. Tanja Hagerts roll är att arbeta som "brobyggare" med fokus på skolan.
- Vi måste ha ett tight samspel för att lyckas och inte drunkna i den här stora verksamheten. Luleå kommun har över 6 000 anställda, säger Katarina.
En vanlig reaktion som Katarina får när hon berättar om sitt nya uppdrag är; "Lycka till! Det här är en grupp som inte vill inkluderas".
- Då lägger man ansvaret på romerna och det är ju enkelt. Det är ett misslyckande från statens sida att man inte lyckats inkludera romerna, säger hon.
Projektet får 700 000 kr per år och det ska täcka kostnaderna för projektledaren.
- Om vi gör något större får vi äska mer medel men det här är saker som ska göras redan i dag inom de befintliga verksamheterna. Jag och Tanja ska fungera som inspiration och komma med kunskap, samtidigt som vi är där som en påminnelse.
Det närmaste året ska Katarina fokusera på kompetenshöjning om romer. En studieresa till Helsingfors väntar också för att låta sig inspireras.
- Finland har kommit långt när det gäller utbildning för sina finska romer, men då har de ju språket.
- Vi är de första pusselbitarna som ska läggas om vi ska lyckas med regeringens Romastrategi, avslutar Katarina Parfa Koskinen.
MALIN ANDERSSON JUNKKA
