"Principen är ett språk- en lärare"

I Finland har finsktalande elever badat i svenska språket i drygt 30 år. Språkbad är ett program för inlärning av ett extra språk samtidigt som eleverna lär sig andra ämneskunskaper. 

Programmet har visat sig fungera effektivt för majoritetsspråkstalare som lär sig minoritetens språk. I centrala Vasa ligger den finska skolan Centralskolan, Keskuskoulu, årskurs 1-6, som har lång erfarenhet av språkbadsprogram.
- Eleverna som går här har modersmål finska, deras hemspråk är finska och familjen talar finska, säger Pernilla Nylund, språkbadslärare på skolan.

Av skolans cirka 400 elever är två tredjedelar av eleverna språkbadselever. Det betyder att eleverna som har finska som modersmål får undervisning på svenska. I årskurs ett sker all undervisning på svenska som successivt trappas upp till undervisning på finska. I årskurs fyra sker hälften av undervisning på svenska respektive finska. Pernilla Nylund är utöver språkbadslärare behörig för att undervisa i alla ämnen upp till årskurs sex.
- Läsinlärning och skrivundervisning för de minsta språkbadseleverna sker på svenska. De lär sig alltså läsa på ett språk som inte är deras modersmål. När de väl knäckt koden och lärt sig läsa så kan de läsa på vilket språk som helst, säger hon.

Principen är ett språk- en lärare. Tanken är att eleverna ska förknippa läraren med språket. Pernilla som är så kallad språkmodell, talar svenska med eleverna och de talar svenska med henne. Hon använder inte finska, inte ens för att förklara något för eleverna. Däremot kan eleverna förklara för varandra på finska.
- Det är lite ett annat sätt att lära. Även om de inte förstår allting tvingas de lyssna, ta emot, ta in och lita på att de snart kommer att förstå. De måste inte kunna alla detaljer utan det handlar om helheten.

All föräldrakontakt sker på finska eftersom föräldrarna inte talar svenska.

Varför väljer föräldrarna språkbadsprogrammet?

- De vill att barnen ska få två språk för de ser att de kan ha nytta av det. Språkbadsprogrammet har också en hög status i Vasa.

Eleverna kan fortsätta studera på både finska eller svenska och när de kommer ut i arbetslivet ligger arbetsmarknaden för hela Norden öppen. Pernilla Nylund menar också att barnen blir mindre fördomsfulla eftersom de är vana vid att ha kontakt med flera kulturer.

Men det finns vissa utmaningar med programmet, menar hon, framför allt i de lägre åldrarna.
- Det kan vara svårt att veta om eleven till exempel inte förstår matteuppgiften eller om det är språket som är problemet.

Språkbad fokuserar framförallt på att lära sig kommunicera på språkbadsspråket och ser eleven dessutom en fördel med att kunna språket, desto lättare blir det, menar Pernilla Nylund.
- Vågar du tala på ett nytt språk, vågar du tala på nästa och nästa.

Siv Björklund, professor i språkbad vid Åbo akademi berättar att deras undersökningar har visat att över 70 procent av språkbadseleverna upplever sig vara flerspråkiga och att de känner sig trygga i att kommunicera på flera språk. De lyckas också bättre än de elever som endast får undervisning på finska.
- De flesta eleverna fortsätter efter språkbadet till finskt gymnasium. Sammanställningar från nationella prov visar att språkbadseleverna presterar bättre än genomsnittet i alla sina språk.

Siv Björklund betonar flerspråkighetsaspekten av språkbadsprogrammet, eleverna blir mycket språkmedvetna. Det handlar inte bara om finska och svenska utan att flera internationella språk introduceras tidigt.
- Vissa barn börjar redan med språkbad i 3 års åldern, men det är vanligast från 5 år. Språkbadsprogrammet är ett frivilligt program som föräldrarna väljer. Eleverna har inte svenska med sig hemifrån, de börjar från noll, säger hon.

Siv Björlund menar att det kan upplevas som ett stort beslut att välja språkbadsprogrammet eftersom barnet börjar i tidig ålder men betonar att språkbadsspråket ska ses som ett extra språk.
- Tanken är att elevernas första språk ska förbli finska, men att de får mycket goda kunskaper i ett andra språk med fokus på kommunikation.

Språkbad finns i dag på cirka 20 platser i Finland i dess ursprungliga form där majoriteten badar i minoritetens språk, men det finns också språkbad i internationella språk. I Jakobstad finns en omvänd variant där svensktalande badar i finska eftersom omgivningen där till stor del är svenskspråkig.

Siv Björklund talar om instrumentell motivation som en anledning till att föräldrarna väljer språkbadsprogrammet för sina barn. Vårdnadshavarna ser en stor nytta för sina barn att senare i livet kunna två språk i studierna och i arbetet.
- Många väljer programmet också för att det är pedagogiskt bra, på grund av fokuseringen på kommunikation och för att det är bra för barnet att kunna välja mellan två länder i framtiden. Men det finns också familjer som i generationer talat svenska, men som tappat språket och vill ge det till sina barn. Där finns paralleller med till exempel finskan i Sverige, säger Siv Björklund.

KARIN SKOGLUND

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2019-03-27

Tips

 

6 tips från Pernilla

  • Våga vara modig- prata på även om eleverna inte alltid förstår
  • Titta på helheten-eleverna måste inte förstå varje ord
  • Hjälp eleverna hitta fördelar med att kunna språket
  • Lär genom skapande-för in sånger, ramsor, konst och musik för att stärka språkinlärningen
  • Genomför intressanta aktiviteter-ta reda på vad gruppen är intresserad av
  • Välj ut intressanta teman-koppla till kulturen

 

6 tips från Siv

  • Hitta motivationen hos eleverna
  • Var nyfiken på alla modersmål-fråga till exempel, vad heter det på ditt språk?
  • Arbeta språkstöttande-ta del av fortbildningar och liknande
  • Växla språk när det är meningsfullt och ger ett mervärde
  • Anpassa kommunikationen till elevernas nivå
  • Arbeta i lärarpar-arbeta ämneslärare och språklärare tillsammans

 

Fakta om språkbad

Språkbad är ett begrepp från Finland. Programmet kommer ursprungligen från Kanada och heter Language immersion. Språkbad har funnits i Finland sedan 1987. Språkbadsprogrammet omfattar daghem-högstadium och följer den nationella läroplanen i Finland. Det finns språkbad även för vuxna på universitetet. Utbildning för att bli språkbadslärare finns idag vid Åbo akademi, Finlands svenska universitet.

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?