Artiklar
 Veera Säisä, Johanna Franzén och Ida Rosell. Foto: Karin Skoglund

"Utmaning driva jämlik process"

Tillsammans med berörda förvaltningar och representanter från de nationella minoriteterna har Göteborgs stad reviderat sina handlingsplaner om nationella minoriteters rättigheter.

 

 

- Vi fick uppdraget 2018 från kommunfullmäktiges budget att vi skulle utvärdera våra handlingsplaner från 2014. Aktiviteterna i planerna var inte tidsatta och handlingsplanerna hade inget slutdatum. En extern utvärdering visade att planerna inte hade implementerats som önskats i stadens verksamheter, säger Ida Rosell, planeringsledare som arbetar med nationella minoriteter på stadsledningskontoret i Göteborgs stad.

I utvärderingen intervjuades berörda förvaltningar och representanter från de nationella minoriteterna. Resultaten i utvärderingen resulterade i ett nytt uppdrag från kommunstyrelsen i slutet av 2018 att revidera de två handlingsplanerna, en för finskt förvaltningsområde och en handlingsplan för alla nationella minoriteter. I samband med detta kom även lagförstärkningen av minoritetslagen som också skulle tas med i de nya planerna.

Enligt uppdraget skulle revideringen göras i dialog med minoriteterna. De tre olika råden för nationella minoriteter, sverigefinska rådet, rådet för den nationella minoriteten romer och gemensamma samrådet för alla nationella minoriteter utsåg representanter till en referensgrupp.
- Vi hade en referensgrupp för tjänstepersoner från staden och en referensgrupp med representanter från minoriteterna. Referensgrupperna träffades både separat och gemensamt, berättar Johanna Franzén, kollega med Ida Rosell, också planeringsledare i Göteborgs stad.

Under hösten genomförde stadsledningskontoret workshoppar med referensgrupperna tillsammans med facilitatorer, stadens egna workshopledare som hade kunskap om workshopmetoder och kunde fungera som en neutral part.
- Vi som tjänstepersoner gjorde ett förslag på hur processen skulle se ut, när vi skulle träffas och när utkast skulle vara klart. Vi presenterade den problembild vi fått utifrån utvärderingen och vår bild av stadens beredskap utifrån den nya förstärkta lagstiftningen och stämde av om vi hade samsyn kring problembilden. Minoritetsrepresentanterna fick lägga till det som de tyckte saknades, säger Ida Rosell.

Förankringsprocessen med staden var viktig så att förvaltningarna kände ägandeskap av handlingsplanerna. Förvaltningarna fick identifiera sitt eget ansvarsområde enligt planerna och fundera på hur behoven kunde konkretiseras i relevanta insatser.
- Vi tänkte på hur planerna kunde revideras för att bli ett stöd för verksamheterna så att minoritetslagens krav efterlevs. Minoriteterna ville ha mer konkreta formuleringar i planerna. Vår roll blev att visa att de berörda förvaltningarna har ett eget ansvar att stå för aktiviteter och konkretiseringen, säger Johanna Franzén.

Varje förvaltning kommer årligen att följa upp aktiviteterna i planerna som är skrivna utifrån vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar. Minoriteterna kan också bjuda in berörda förvaltningar till respektive råd för att diskutera specifika frågor och följa upp implementeringen av handlingsplanerna.

En utmaning i processen var, enligt Ida Rosell, att skapa likvärdiga förhållanden för deltagarna.
-Utmaningen var att driva en jämlik process med både rättighetsbärare och skyldighetsbärare i en medskapande anda.

Minoritetsrepresentanterna ville att det skulle gå att utkräva resurser och ansvar från staden när minoritetslagen inte efterlevs och de ville konkretisera skrivningarna i planerna.
- Till exempel ville de att det tydligt skrivs ut hur många procent som helt eller till en väsentlig del innebär, säger Veera Säisä, planeringsledare på stadsledningskontoret som arbetar med finskt förvaltningsområde.

Formuleringen helt eller till en väsentlig del är en av de nya skrivningarna i minoritetslagen som handlar om i vilken omfattning kommunen ska erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk.

Soili Brunberg är ordförande för referensgruppen i utbildning i sverigefinska rådet och deltog som sverigefinnarnas representant i revideringen av handlingsplanerna.
- Vi hade önskat mer konkreta mål i planen som rör finskt förvaltningsområde. Vad betyder till exempel förskola på minoritetsspråk helt eller till en väsentlig del, räcker det till exempel med 50 procent, frågar hon sig.

Det saknas också möjlighet till finsk hemtjänst i kommunen, enligt Soili Brunberg och en planering på hur behovet av personal på finska ska mötas. Hon tycker att minoriteterna har fått vara delaktiga i processen men saknar resultatet i planen.
- Vi har fått var delaktiga men det syns inte i det som har skrivits i planen.

Ett exempel som hon nämner är ordet ”tillhandahålla information” som istället borde vara ”informera” som är ett mer aktivt ord som stämmer mer överens med den nya förstärkta minoritetslagen, anser hon.
- Jag tycker att vi borde börjat på ett annat sätt med att lägga vikt vid den nya förstärkta lagen.

I januari, 2020 ska handlingsplanerna upp till beslut i kommunstyrelsen. Utkastet på planerna kommer att skickas på remiss till råden, till minoritetsföreningar som inte är representerade i råden och till stadens berörda förvaltningar. Då får Soili Brunberg och övriga minoritetsrepresentanter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Tidigast i maj eller juni 2020 hoppas planeringsledarna att planerna är klara efter beslut i kommunfullmäktige.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2020-01-17