Europarådets uppmaning i senaste granskningen

Europarådet uppmanar Sverige i sin senaste granskning av Sveriges efterlevnad av den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk, språkstadgan, att se över diskrimineringslagen så att språk blir en diskrimineringsgrund.

Det är en av flera rekommendationer Sverige fick i juli 2020. Flera fall där elever inte fått tala sitt minoritetsspråk har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen.

Myndigheten har inte kunnat utreda anmälningarna eftersom språk inte finns som grund för diskriminering i diskrimineringslagen och därför har inga åtgärder vidtagits. Detta är inte förenligt med språkstadgan, konstaterar Europarådets expertkommitté. En förstärkning av diskrimineringslagen skulle vara ett sätt att stärka minoriteternas språkliga rättigheter som Sverige vid upprepade tillfällen fått kritik, främst inom utbildningsområdet.

Det är också här den mesta kritiken och expertkommitténs senaste rekommendationer finns. Enligt rapporten är situationen inom utbildningsområdet fortfarande otillfredsställande. Utbildning på minoritetsspråken bör stärkas på flera på flera plan. Det gäller bland annat modersmålsundervisningen som bara erbjuds en lektion per vecka vilket inte är tillräckligt för elevens språkutveckling eller revitalisering av minoritetsspråken. Kommittén riktar en uppmaning till Sverige att förtydliga vad som gäller för modersmålsundervisningen i förskola. Idag har barn som tillhör de nationella minoriteterna inte rätt till modersmålsundervisning i förskola men ” ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk”, enligt läroplanen för förskolan.

Lärarutbildningarna i de nationella minoritetsspråken för förskola upp till gymnasium bör också stärkas utifrån en strukturerad och hållbar plan för varje minoritetsspråk. Även mer undervisningsmaterial på minoritetsspråken behövs. Tvåspråkig undervisning på finska, samiska och meänkieli bör öka och Sverige bör inrätta fler språkcentra likt Samiskt språkcentrum för alla minoritetsspråk. Institutet för språk och folkminnen har i en utredning föreslagit nya språkcentrum på finska, meänkieli, jiddisch och romani chib, men satsningen lär dröja. I regeringens senaste höstbudget uteblir medel till de planerade språkcentrumen.

Expertkommittén konstaterar också att radio och tv-sändningar är tillfredsställande på samiska och finska, men behöver öka på meänkieli. Likaså på romani chib och jiddisch som är än mer bristfälliga. Rekommendationerna från expertkommittén ska senare presenteras och beslutas av en ministerkommitté för språkstadgan.

Sverige skrev under den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk, språkstadgan och europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, ramkonventionen år 2000. Sedan dess måste Sverige med jämna mellanrum presentera hur konventionerna efterlevs. Europarådets granskningar av efterlevnaden av språkstadgan genomförs var tredje år och efterlevnaden av ramkonventionen genomförs i cykler om fem år.

Sverige lämnade in sin senaste rapport om Sveriges efterlevnad av ramkonventionen 2016, vilket betyder att nästa granskning blir nästa år, 2021. Flera av de rekommendationer som sammanställdes i resolutionen 2018 har Sverige påbörjat eller genomfört helt eller delvis, antingen genom den nya förstärkta minoritetslagen som kom 2019 eller som separata satsningar. Intentionen var tydlig i två utredningarna Nästa steg? Del 1 och 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik som föregick den nya förstärkta lagen, det var dags för Sveriges minoritetspolitik att växla upp och få en högre växel.

 

Några av rekommendationerna i resolutionen var:

·      Stärk implementeringen av minoritetslagen och inför åtgärder när lagen inte efterlevs.

·      Öka och formalisera samers beslutsfattande.

·      Öka tillgängligheten för utbildning i minoritetsspråk bland annat genom att göra det mer attraktivt att vara lärare i minoritetsspråk.

·      Fortsätt arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering och undersök möjligheter för ett romskt nationellt center.

·      Fortsätt att stärka arbetet mot främlingsfientlighet, diskriminering, rasism och hatbrott, särskilt på nätet och i sociala medier.

·      Utveckla och tillämpa arbetet med insamling av jämlikhetsdata tillsammans med företrädare för de nationella minoriteterna utifrån frivillighet och principen om självidentifikation.

·      Utveckla en sannings och- försoningsprocess i nära samarbete med samer.

·      Främja de nationella minoritetsspråken i digital media.

·      Vidta åtgärder så att äldre kan få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk.

·      Säkerställ att undervisningsmaterial om de nationella minoriteterna är uppdaterad med korrekt och relevant information.

·      Stötta digital undervisning i minoritetsspråken.

 

Här hittar du Europarådets granskningar av Ramkonventionen och Sveriges rapporter:

https://www.coe.int/en/web/minorities/sweden

 

Här hittar du Europarådets granskningar av Språkstadgan och Sveriges rapporter:

(scrolla ner till Sweden):

https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/reports-and-recommendations#{"28993157":[21]}

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2020-09-28