Artiklar

Jiddischjazz i folkton

Rebecka Gordon har just lyssnat igenom en demo som hon spelat in tillsammans med pianisten Claes von Heijne. Den innehåller flera av de mest populära amerikanska jazzmelodierna från tidigt nittonhundratal, det som i folkmun kallas ”the Great American Songbook”.

 

- Oftast förknippar man jiddisch med klezmer, men det finns en naturlig koppling också till amerikansk folkmusik och jazz, säger hon.

Gordon berättar att flera av de största kompositörerna till den amerikanska sångkanon var judiska invandrare.  De kanske mest kända namnen, Irving Berlin och George Gershwin, hette egentligen Israel Beilin och Jacob Gershowitz och kom från jiddischtalande emigrantfamiljer från Östeuropa. ’Kungen av swing’, Benny Goodman var först ut att samarbeta med svarta musiker i USA. Flera amerikanska judar engagerade sig i medborgarrättsrörelsen och den judiske låtskrivaren Abel Meeropol skrev en av Billy Hollidays mest kända sånger, ”Strange Fruit”, i protest mot lynchningar.
- Det fanns ett brinnande behov av att få uttrycka sig, judar genom jazzen, svarta musiker genom bluesen, säger hon.

Men kopplingen jiddisch och jazz är ändå rätt ovanlig. Den genren erbjöds inte på Kungliga Musikhögskolan när Gordon utbildade sig till jazzsångerska i början på nittiotalet. Hon hade spelat med Claes von Heijne i flera år ute på jazzbarer innan hon började intressera sig för jiddischsånger.
- Jag letade efter något mer att bita i än jazztexter om olycklig kärlek och började lyssna på min farfars inspelningar. I sången ”Meyn ruhe platz”, på svenska ”Min viloplats”, hörde jag genast bluestoner. Jag blev så berörd.

Israel Gordon, hennes farfar, hade utbildat sig till operasångare i Wien och flyttade till Sverige från Vilnius på 1920-talet när han fick en tjänst som kantor i Malmös synagoga. Också hennes pappa, Willy Gordon, var en begåvad tenor men valde istället skulptöryrket.
- Att jag valde jazzen var ju egentligen för att kunna ha något eget, berättar hon.

Jiddisch var Willy Gordons modersmål och Rebecka berättar att hon växte upp med jiddischuttryck även om hon själv inte kunde tala språket. När hon insåg vilken sångskatt som fanns i jiddischkulturen engagerade hon sin pappa.
- Han var väldigt involverad i min skiva. Vi lyssnade på sånger och pappa hjälpte mig med uttal. Det var så fint att vi fick den tiden tillsammans.

Skivan Yiddish’n Jazz fick när den släpptes 2009 mycket fina recensioner. Rebecka Gordon jämfördes med Monika Zetterlund och Jan Johansson. Sångerna på skivan är en blandning av arbetarsånger, sånger från Warszawas ghetto och religiösa sånger i ny jazztappning.
- Det finns mycket frihet i jazz, men det var viktigt för mig att inte tappa jiddischkänslan. Vi har hittat ett eget sound där det finns balans, varken jazzen eller jiddischmusiken tar över.

Att låta jiddischmusik och jazz mötas är också ett sätt att förmedla jiddischkultur på ett mer lättillgängligt sätt, tror Gordon.
- Det är svårt att översätta de uttrycksfulla jiddischuttrycken till andra språk, men genom musiken kan alla människor bli berörda. Jag kan föra vidare en sångskatt på mitt eget sätt.

Den 15:e maj uppträder Rebecka Gordons trio med ”Yiddish’n Jazz” i Sköndals kyrka i Stockholm.

SARAH SCHULMAN

Sidan uppdaterad 2019-06-07