Konferens om de nationella minoriteternas bibliotek

Målgrupp var personer som arbetar på folkbibliotek, skolbibliotek, regionbibliotek och andra som arbetar med läsning, litteratur och nationella minoriteter.
– Vi ska genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek för respektive språkgrupp och för landets kommuner. Vi ska särskilt se över förslag på hur biblioteksverksamhet för romani chib kan främjas, berättade Elisabet Rundqvist, sakkunnig på Kungliga biblioteket.

Uppdraget om resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken, med det övergripande målet att revitalisera de nationella minoritetsspråken, finns formulerat i den nationella biblioteksstrategin.
– Vår tolkning av uppdraget är att resursbiblioteken ska stötta bibliotekens eget förvärv, till exempel att vara ett stöd för inköp, rekommendera titlar och berätta om inköpsvägar. Litteratur för barn och unga ska särskilt beaktas.

Arbetet ska ske i nära samverkan med Sametinget och företrädare för de nationella minoriteterna. Under året har Kungliga biblioteket haft samråd med nationella minoriteter och flertalet dialoger med myndigheter, olika experter och regional biblioteksverksamhet.

Fyra av de nationella minoritetsspråken finns redan representerade på befintliga bibliotek i Sverige, men det finns ännu ingen fysisk plats för romani chib.
– Biblioteket för romani chib ska främst vara en funktion och vi prövar olika alternativ. Det ska vara en plats där många romer bor och som accepteras av romer. Bagir Kwiek, före detta romsk läsambassadör, har jobbat med förankringen av biblioteket bland romer och gett dem möjlighet att få vara med och tycka till.

Varje resursbibliotek berättade om sin verksamhet och vad de har arbetat med under året. Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm representerades av bibliotekschef Eeva Östberg.
– Vi har till exempel sedan många år ett bokråd som sammanställer finsk och sverigefinsk litteratur som är aktuell för den sverigefinska målgruppen. Vi erbjuder också rådgivning till bibliotek och låntagare.

Hon fortsatte att berätta om digitala dialoger med sverigefinnar som biblioteket har genomfört tillsammans med Kungliga biblioteket.
– Sverigefinnar önskar att de lokala folkbiblioteken ska erbjuda ett mångsidigt utbud av litteratur, till exempel faktaböcker och mer lättläst. De vill att det finska språket ska synliggöras på biblioteket och att biblioteken ska genomföra utställningar och programverksamhet på finska och om de nationella minoriteterna.

Judiska biblioteket, också placerat i Stockholm tog vid.
– Vi började att titta på det som tyvärr är en del av vår grupp, nämligen hotbilden, både den faktiska hotbilden och den upplevda hotbilden. Vi behöver skapa forum där den judiska gruppen upplever sig som tillräckligt trygg för att våga uttrycka sig, sa Katarina Rohdin, utredare på Judiska biblioteket.

Hon presenterade också resultat från bibliotekets dialoger med målgruppen.
– Det är viktigt att ta med att det finns flera språk som är kulturbärande inom den judiska gruppen och att satsningen inte bara når ut till storstäderna. Många efterfrågade ett digitalt utbud om jiddischkultur och judisk kultur och litteratur på flera språkliga nivåer.

Chef för biblioteks- och minoritetsspråksverksamhet Raisa Leussu på Nordkalottbiblioteket i Övertorneå betonade vikten av att lära känna hela användargruppen.
– Meänkieli har historiskt varit ett talat språk och språkbärarna har minskat över tid, många är till exempel äldre som inte kan läsa på meänkieli. Användare är också föräldrar som vill lära sina barn språket och ungdomar som inte kan meänkieli, men som vill lära sig.

Viktigast för meänkielitalande är att synliggöra språket, fortsatte hon.
– Användarna vill utveckla metoder för att involvera yngre och äldre talare och skapa forum där språken både hörs och syns. Det behövs pedagogiskt stöd för läsfrämjande aktiviteter, mer lättlästa böcker och ljudböcker.

Från det nordligaste resursbiblioteket Samernas bibliotek i Jokkmokk deltog Hanna Karolina Schimmer, bibliotekskonsulent.
– Det pågår många bra initiativ för samisk litteratur och kultur över landsgränserna i Sápmi. Vi vill samla ihop dessa och skapa tillgängliga tjänster för biblioteken att använda och vi vill arbeta användarcentrerat med målgruppen.

Anja Dahlstedt, avdelningschef på Kungliga biblioteket både inledde och avrundade förmiddagen.
– Det här året har handlat om uppbyggnad, dialog och definitioner på vad det innebär att vara ett resursbibliotek. Vi har också stärkt upp resurserna för biblioteken. Förutsättningarna för de nationella minoriteternas bibliotek ser bra ut, konstaterade hon.

KARIN SKOGLUND