Språkcentrum Jiddisch är igång

För dem är det viktigaste i detta nu att ta reda på språkbärarnas behov, önskemål och förväntningar.

- Genom tidigare samråd har det redan kommit in många synpunkter och önskemål och vi kommer under hösten och vintern att söka kontakt med så många som möjligt, både föreningar och enskilda, för att samla in ytterligare tankar och förslag. Med hjälp av styrgruppen kommer vi sedan att arbeta med att prioritera bland de behov och förslag som kommer fram, säger Noëmi och Mikaela.

Språkcentrums uppdrag är att aktivt främja och stimulera ökad användning av jiddisch i samhället. I det arbetet ska insatser som riktar sig till barn och ungdomar prioriteras särskilt. I arbetsuppgifterna ingår även att bistå med sakkunskap och utveckla metoder för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta språket.

- Vi ska också sprida kunskap om revitalisering. Arbetet på språkcentrum ska utgå från språkbärarnas behov och i dialog med språkbärarna. Med språkbärare menas alla som har en anknytning till språket och kulturen, oavsett om de redan talar jiddisch.  

Mikaela och Noëmi menar att nationella språkcentrum är viktiga eftersom de nationella minoritetsspråken är en del av Sveriges kulturarv. De nationella minoritetsspråken har alla olika förutsättningar, men gemensamt är att de alla befinner sig i en situation där språken i allt lägre grad används och förs vidare till nya generationer. Eldsjälar inom och utom föreningslivet arbetar sedan länge hårt för att motverka den negativa utvecklingen. Avsikten med att inrätta nationella språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska är att stötta revitaliseringen av språken både hos enskilda och i samhället i stort.

- Språkcentrumen kan också sprida kunskaper och erfarenheter både inom och mellan språkgrupperna och till andra aktörer i samhället. Det är exempelvis viktigt att goda och framgångsrika exempel kommer alla till del så att språkgrupperna också kan dra nytta av varandras arbete.

Vilka svårigheter ser ni framför er?

- Behovet av revitaliseringsinsatser är stort och det finns många olika målgrupper med olika typer av behov. Vi ser exempelvis en utmaning i att hitta former för att få kontakt med de jiddischintresserade som inte är engagerade i någon av föreningarna. Vi vill vända oss till alla som har en koppling till eller intresse för jiddisch, oavsett var i landet de befinner sig. De som kommer att vara lättast att nå kommer säkert att vara jiddischrelaterade föreningar och deras medlemmar, säger Noëmi och Mikaela.

Till varje språkcentrum finns det en styrgrupp vars uppgift är att vägleda och bistå respektive språkcentrum i dess arbete. I styrgruppen för jiddisch ingår Eva Fried, Noa Hermele, Abbe Schulman, Sarah Schulman, Susanne Sznajderman Rytz och Jan Schwarz. Mer om styrgruppen finns att läsa på Isofs hemsida https://www.isof.se/vart-uppdrag/isofs-regeringsuppdrag/sprakcentrum-for-nationella-minoritetssprak/sprakcentrum-jiddisch

- Vi ser fram emot att utforma verksamheten tillsammans med Jiddischsverige! Vi vill gärna komma i kontakt med så många jiddischintresserade som möjligt, så kontakta oss gärna på sprakcentrumjiddisch@isof.se Nationellt språkcentrum för jiddisch finns fysiskt i Stockholm, men uppdraget är nationellt och vi finns här för alla som har intresse för jiddisch i Sverige.

Fotnot: De fyra språkcentrumen är placerade på den nyskapade avdelningen för nationella minoriteters språk och svenskt teckenspråk. På avdelningen, som leds av Harriet Kowalski, finns två enheter: enheten för språkvård och enheten för språkcentrum. Under sommaren har Anna Gezelius tillträtt som enhetschef för enheten för språkvård och Elina Majakari har fått uppdraget som enhetschef för språkcentrum och kommer att succesivt vara på plats under hösten.

TEXT: JOHN GRADOWSKI