Artiklar
Krönikören Birgitta Filipsson. Foto: Privat

Krönikan: "Med lite voima kan vi tillsammans stärka språket"

"Är meänkieli en samisk dialekt?" Nej, meänkieli är inte en samisk dialekt. Inte heller en finsk. I samtalet med en kollega försöker jag uppmuntra personen att associera till Malmfälten och Tornedalen dyker ännu en fråga upp.

 

Nej, meänkieli är inte en samisk dialekt. Inte heller en finsk. I samtalet med en kollega försöker jag uppmuntra personen att associera till Malmfälten och Tornedalen dyker ännu en fråga upp: Vad är Tornedalen?”. Jag tror det finns några påverkande attribut varför meänkieli och tornedalsk identitet är relativt okänd, även i det egna länet var meänkieli har sitt ursprung. Så låt oss reda ut denna brist på kunskap och vad den beror på.

Kulturen är osynlig. Jämför vi identiteten tornedaling med den samiska motsvarigheten finner vi snabbt många skillnader men också likheter. Den samiska kulturen har människor i allmänhet god koll på, iallafall vet vi om att samiska och Sápmi inte är fiktiva.

Samiska kulturella artefakter, som kolten, men även det samiska språket är för många bekanta företeelser som kännetecknar samisk kultur. Tornedalsk kultur kan bli mer synlig, det krävs att vi använder oss av kulturella attribut med stolthet i vardagen. Det gäller inte bara synliga attribut, även förebilder och litteratur behöver bli fler; och de initiativ som redan finns behöver få större spridning.

Språkpoliser kuvar språk. Om meänkieli ska kunna fortsätta leva och utvecklas krävs en friare tolkning av grammatiska regler. Det ska förstås finnas grammatik och ett standardspråk, men inte på bekostnad av varieteterna. Problemet är ofta att en varietet anses som den rätta”, vilket beror på att vi utgår från oss själva i våra åsikter. Genom att kritisera andras språkbruk begränsas användandet, det gör fler benägna att inte vilja prata eller skriva på meänkieli. Med nyord och slang, kan unga personer uppmuntras att identifiera sig med meänkieli. Det finns inga rätt eller fel när det kommer till språkets överlevnad, vidareutveckling är nyckelordet.

Förvånad försökte jag redogöra pedagogiskt för personen, som är uppvuxen i Norrbotten, vad meänkieli och Tornedalen är. Det får mig att fundera kring min egen kunskap, om jag har någon talan i frågan om språklig identitet när min egen självbild är i konflikt. Frågar du mig om jag är tornedaling svarar jag direkt nej, men med viss eftertänksamhet. Mina föräldrar talar meänkieli, en av dem är uppvuxen i Tornedalen, det är inte jag. Puoltikasvaara, där jag är uppvuxen, tillhör området Malmfälten. På grund av strävan efter grupptillhörighet har jag ofta ställt mig frågande till om jag är tornedaling. Det har bidragit till min splittrade identitet, vilket i ung ålder framkallade avståndstagande. Du behöver inte kunna meänkieli för att kalla dig tornedaling och du behöver inte kalla dig tornedaling för att ha en koppling till meänkieli.

För att unga ska identifiera sig med kulturen behöver den stämma överens med samtiden; varför? Språket och kulturen kan omöjligt hållas levande om den yngre generationen inte bär dem vidare. Genom att utmana traditionerna och utveckla dem över tid kan vi sprida kunskap om meänkieli, Tornedalen och Malmfälten.

Men jag vill inte lämna dig i ett totalt mörker. Det finns många förebilder som brinner för dessa frågor; som frivilligt delar med sig av sina berättelser, stöttar och med egna initiativ lyfter meänkieli och tornedalingar. Vardagshjältar som du, som visar intresse och vill föra språket vidare trots att du aldrig fick lära sig språket hemmavid. Som ber barnen hämta maito” eller att koka kahvi”. Med lite voima kan vi tillsammans stärka språket och kulturen.

BIRGITTA FILIPSSON

 
Sidan uppdaterad 2024-02-23