Vi skriver historia – ett förskollärarprogram med inriktning på nationella minoriteter och romani chib tar form
Att få vara med och forma ett förskollärarprogram med inriktning på nationella minoriteter och romani chib är mer än ett uppdrag – det är ett hjärteprojekt.
et här är något som aldrig tidigare hänt i Sverige och med det här konceptet är det faktiskt unikt i hela Europa. Det handlar om att ge romska barn och barn med nationell minoritetsbakgrund bättre förutsättningar, att lyfta deras språk och kultur och att skapa en utbildning som verkligen inkluderar.
Ett gemensamt initiativ – med regeringsuppdrag i ryggen
Både Södertörns högskola och det romska samhället har länge haft en önskan om att få till en lärarutbildning med romsk inriktning. Södertörns högskola har dessutom en lång erfarenhet av att arbeta med romska utbildningsfrågor – redan 2013 fick man ett regeringsuppdrag att utveckla en ämnesutbildning, följt av brobyggarutbildningar för romska samhällsaktörer. Det arbetet har lagt en viktig grund för det förskollärarprogram som nu blivit verklighet.
Nu, efter två och ett halvt års gediget arbete, är vi äntligen där – och det är en historisk milstolpe.
Romska röster i utformningen
Romska representanter har varit med hela vägen. Två av de fyra som arbetat med att ta fram programmet är själva romer, och vi har haft en romsk dialoggrupp med tolv personer som bidragit med sina perspektiv, behov och önskemål. Den gruppen har varit en rikedom – de har hjälpt oss att förstå vad som är viktigt och hur vi kan göra utbildningen relevant och respektfull.
Öppet för alla – med mänskliga möten i fokus
Utbildningsprogrammet riktar sig inte enbart till personer med romsk bakgrund. Det är öppet för alla som vill lära sig mer om nationella minoriteter, deras rättigheter och om romani chib som språk. Genom att blanda romska och icke-romska studenter skapas viktiga möten – där förståelse växer, fördomar minskar och vi bygger broar mot ett mer inkluderande samhälle.
En dag att minnas
Denna resa mot en förskoleutbildning om och för nationella minoriteter har varit fylld av starka stunder, men den 13 augusti var en härlig dag. Då tackade två sökande ja till att börja utbildningen. Det var då det blev verkligt – utbildningen skulle starta den 1 september. Allt arbete, alla samtal, all planering – nu skulle det få liv. Veckan efter blev det ytterligare en, av 75 sökande, som tackade ja och i skrivande stund är det fyra studenter hittills.
Hoppet om framtiden – från projekt till långsiktighet
Vi hoppas att det här är början på något långsiktigt. Vi måste bort från projekttänket, om den romska utbildningsfrågan ska ha en chans att förverkligas. Om utbildning ska leda till jobb och jobb till bättre livsvillkor – då måste satsningen bli permanent. Vi drömmer om fler lärarutbildningar med romska perspektiv, på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Då skulle vi verkligen mena inkludering – inte bara integration. Då skulle romska rättigheter ses som mänskliga rättigheter.
En obruten kedja av utbildning – ett måste för språkens överlevnad
Jarmo Lainio, professor emeritus i finska, menar att de nationella minoritetsspråken behöver en obruten kedja av utbildning genom hela utbildningssystemet för att överleva – förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola – men så är inte fallet idag. Det finns nämligen svaga länkar i denna kedja, inte minst gällande förskolan, gymnasieskolan och delvis i högskolan, både beträffande ämnesutbildning och lärarutbildningarna. Att romer, de nationella minoriteterna och andra studeranden nu får en högskoleutbildning för förskolenivån är väsentligt för att börja täppa till sådana luckor, fortsätter Lainio, som sedan 2006 är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för övervakning av Europeisk stadga för landsdels- eller minoritetsspråk.
Domino Kai, uppdragssamordnare, Södertörns högskola
